Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den israelitiska litteraturen före hellenismen
- Den förprofetiska tiden
- Den episka tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN EPISKA TIDEN
Resterna av denna äldsta episka diktning återfinnas i
Domarboken, som emellertid i sin nu föreliggande form ger oss
en alldeles falsk föreställning om de dåtida förhållandena
i Kanaan. Israeliterna styrdes då alls icke av några “domare“
eller översteprästerliga härskare — detta är en senare
deuteronomisk konstruktion; de bildade heller icke någon enhet,
utan voro delade i olika, av varandra oberoende klaner,
ehuru dessa visserligen på grund av stamkänslan någon
gång kunde samverka, och även deras fiender, kanaaniterna,
utgjorde icke någon enhet, utan voro uppdelade i
bysamhällen under olika “konungar“. Dessa kanaanitiska och
israelitiska områden voro blandade om varandra samt lågo
i ständig strid inbördes samt även med grannstammarna,
moabiter och ammoniter. Det är om dessa vapenskiften,
som sagorna handla. Äldst förelågo dessa med all
sannolikhet i ett slags ballader, och en av dessa hava vi lyckligtvis
kvar, den uråldriga Debora-sången, som förmodligen diktades
omedelbart efter själva händelsen, d. v. s. på 1200- eller
1100-talet f. K. och som sedan infogats i någon
balladsamling såsom Boken om Jahves krig, varifrån den lånats
till Domareboken. Men även av de andra sagorna, som
nu blott föreligga på prosa, sagorna om Ehud, Gideon,
Jerubbaal, Jefta och Simson, voro säkerligen flera äldst
ballader, som sedan omskrivits på prosa — alldeles som
på Island Sigurdsångerna lades till grund för
Volsungasagan. Dessa dikter om de olika israelitiska stamhjältarne
skilja sig starkt från de kanaanitiska patriarksagorna. Dessa
hade i sin ursprungliga form knappt varit religiösa; ämnen
av denna art hade där visserligen behandlats, men blott
med barnsagans naivitet och utan något hat mot andra
religionsformer. Än förefaller det, som om de folk, med
vilka patriarkerna råka i beröring, haft samma religion som
de, än synes det, som om dessa folk dyrkat andra gudar,
men detta har av framställningen att döma varit patriarkerna
tämligen likgiltigt, och i varje fall nämnes intet om, vilka
dessa gudar varit. Helt annorlunda är det, när vi komma
till de israelitiska “domarsagorna“. I dem fullkomligt
sjuder och bränner det av religiös fanatism. De religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0035.html
