Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romain Rolland och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 ROMAIN ROLLAND OCH KRIGET.
Alla folk äro i detta som i alla andra krig
>an-gripna». Angripet, det är England 1914, angripet, det
var Frankrike 1870. Trots den skarpsinniga och i bästa
mening mänskliga psykologi, som utmärker Romain
Rollands storverk Jean-Christophe, visar sig redan i
denna bok hans svårighet att förstå det statliga, och
man blir både glad och förvånad att han icke kommer
med rådet att avsluta kriget genom att vända andra
kinden till eller att skjuta Joffre, så som troligtvis de
mest ytterligt gående kristna eller anarkister skulle
rekommenderat. Det finnes både hos Tolstoi och
Romain Rolland något av kristet färgad anarkism.
Den ryska miljön gör den förstnämnde något mera
desperat logisk, och den senares franska tänkande ger
honom lyckligtvis något om man så får säga av
relativ logik. Man har i alla fall, då det gäller dessa
två store, en känsla av att det kanske hedniska
begreppet staten är något särdeles svårfattligt för dem,
liksom man ej kan låta bli att undra, hur en Jesus
av Nasaret skulle ha yttrat sig, såvida frågan om
stats-raisonen hade ställts till honom med alla sina
fruktansvärda konsekvenser.
Skulle Jesus av Nasaret kunnat uttala satsen: Av
två onda ting bör man välja det minsta? Jag vet ej,
om inte också Tolstoi skulle besvarat detta påstående
med en föraktfull tystnad. Rolland är emellertid så
mänsklig, att han framställer frågan: om Europa har
att välja mellan de två onda tingen pangermanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
