Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
pade Fanny, både rädd och ond, då Polly fram-
fört sitt ärende.
<Hvad skulle jag väl annars kunnat göra?!
frågade Polly mycket nedslagen.
«Du skulle låtit honom tro att buketten var
åt dig; då hade det icke vidare blifvit något
tal om saken."
«Men då hade jag ju handlat orätt, och det
tycker jag är ungefär detsamma som att tala
osanning."
<Var nu icke en gås. Du bar bragt mig i
förlägenhet, och nu får du också hjelpa mig
derutur.’" : å
<Om jag kan; men jag vill icke tala osan-
ning för någon!" ropade Polly helt häftigt.
<Ingen har bedt dig tala osanning. Håll
dig bara tyst, och låt mig styra."
«Det är ju bättre då att jag icke följer med
ner", började Polly; men nu hördes nerifrån
en sträng röst, lik Blåskäggs, som ropade: "Nå,
kommer du icke?"
«Jo, pappa", svarade en ödmjuk röst upp-
ifrån, och Fanny grep hastigt om Pollys arm, och
hviskade: "Du måste komma. Jag är så rädd
att jag kan dö, när han talar så der. Hjelp mig,
Polly, så är du snäll."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
