Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillgång på näring, hvilken insjöarna lemna landets befolkning, är af ganska
stor betydelse, fastän densamma i allmänhet icke uppskattas efter sitt
verkliga värde. En bland orsakerna torde vara, att insjöfisket ofta drifves blott
till eget behof, och man är så ofta benägen att endast värdera sådant, som
lenmar kontant inkomst genom afsättning. En annan och mycket
genomgripande orsak är, att fiskerätten, bunden vid strandeganderätten, ofta vid
våra sötvatten är fördelad på allt för många händer, hvilket, jemte
aflägsen-het från afsättningsorten, hindrat uppkomsten af yrkesbildade fiskare. Sådana
finnas dock vid våra stora sjöar, exempelvis den fiskrika Venern, vissa delar
af Vettern, kring Mälaren och Hjelmaren, hvilka sistnämnda sjöar länge
försett Stockholm med fisk. Äfven många andra sjöar äro, trots all klagan,
ingalunda fattiga på fisk, och i våra stora lappmarkssjöar har den glesa
befolkningen ännu icke synnerligen märkbart kunnat minska den naturliga
goda fisktillgången. Den utveckling, som kommunikationerna erhållit under
de senast förflutna 25 åren, har redan visat sitt inflytande äfven på
insjö-fiskens afsättning. Åtskilliga arter, sasom gös och lax, exporteras numera i
färskt tillstånd ända till Tyskland, särskildt från Venern öfver Göteborg samt
direkt pä Berlin från mellersta Sverige. Äfven kräftor äro föremål för export.
Uppgifterna öfver insjöfiskets afkastning äro ännu så spridda och
ofullständiga, atl någon tillnärmelsevis riglig uppskattning icke för närvarande låter sig
göra, men det lider intet tvifvel, all ju med ökad efterfrågan värdet af
insjöarnas fisken i en kanske ej så aflägsen framtid skulle stiga ganska betydligt
och därigenom äfven framkalla ökad omvårdnad af dessa tillgångar samt det
slöd från allmänhetens sida, som fordras för atl till fiskets skydd utfärdade
föreskrifter verkligen skola efterlefvas och blifva verksamma.
13. Fiskeriliteratur.
Förra århundradets förutnämnda intresse för fiskerinäringens förkofran
tog sig uttryck jemväl i literaturen, och vi hafva från nämnda tid liere
uppsatser, lal och afhandlingar af värde och intresse äfven i våra dagar. Vi
erinra om N. Gisslers uppsatser i Kongl. vetenskapsakademiens handlingar om
strömmings- och laxfiskerierna i Norrland, G. Gyllenborgs »Afhandling om
insjöfisket i Svea Riket», Nils Gyllenstjernas »Underrättelse om insjö-,
ström-oeh inskärsfiske». Vidare uppsatser af I. Fischerström »Om strand- och
insjö-lisket samt melningssättet», E. Carlesons »Tal till uppmuntran till
fiskeriinrätt-ningar i Sverige , samtliga innehållande uppgifter och uttalanden af stort
intresse. Märkligast är dock G. F. Lunds i det föregående omnämnda »Rön om
liskeplanlering i insjöar», i Kgl. vetenskapsakademiens handlingar 1761, som inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
