Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sömfabriken med 28 maskiner och lika många ugnar för varmsmidning af
hästskosöm, samt 25 andra maskiner och apparater för sömmens efterbehandling.
Spikfabriken med 14 maskiner för klippspikstillverkning.
Bultfabriken med 20 maskiner för tillverkning af bult, mutter, nit och rälsspik.
Tegelverket, livarest för verkets eget behof förfärdigas dels vanliga murtegel,
dels eldfasta dylika, dels äfven pressade cementtegel af masugnsslagg.
Såg och hyfleri för verkets behof.
Produktionen är:
Bessemergöt ...
Thomasf osfat ..
Martin göt ....
Valsadt jernstål
Tegel ...’.....
37.000 tons
9,000
30.000 »
45.000
1,000,000 stycken.
Det jern och stål, som tillverkas, är
uteslutande götmetall. Bergslagets tillverkning
af vällmetall är förlagd till Korså bruk med
Ags masungn. Vid dessa verk framställes af
malm från Vintjärns grufvor ett för sin seghet
berömd t lancashirejern, som uträckes under
vatt-hammare efter gammal svensk metod. Hyttan
vid Ag är 16,5 m. hög och lemnar 5,000 tons
tackjern per år. Vid Korsån arbeta 5
lanca-shirehärdar med Lagervallska hjelpbrytare samt
5 hammare och 2 regenerativa ugnar.
De produkter, som bergslagets
jern-verksafdelning från äldsta tid till nu frambragt,
utgöra tillsammans c:a 800,000 tons med ett
sammanlagd t värde af c: a 1 27,000,000 kronor.
Af denna kvantitet häröra omkring 500,000
tons från Domnarfvet, som dock ej är mer än
20 år gammalt.
Huru bergslagets jernhandtering
utvecklats sedan Stockholmsutställningen 1866 synes
af nedanstående:
1866 tillverkade det vid Limå, Laxsjö,
Löfsjö, Svartnäs’ och Ags masugnar 4,690 tons
tackjern med en medeldygnstillverkning pr hytta
af 7,7 tons.
1898 utgjorde tillverkningen omkring
57,000 tons tackjern eller 12 gånger mera, med
en dygnstillverkning pr hytta af 51 tons i max.
Ofvanstående bild visar Löfsjö masugn 1866 stäld inuti en af Domnarfvets 1897.
Den förra rymde 26 m3, den senare däremot 101,5 m3. Vid Domnarfvet
infördes för tackjernsblåsningen Cowperska varmapparater år 1889 och kolugnar år 1894.
Ar 1866 användes för tack jernets färskning dels tysksmide vid Noraå och
Limå bruk, dels franchecomtésmide vid Avesta bruk, dels lancashiresmide vid Snöå,
Lindesnäs, Korså och Svartnäs’ bruk. Tillverkningen utgjorde 4,404 tons smält jern
och 4,824 tons stångjern, det senare till allra största delen liammarräckt. Valsverk
hade bolaget endast vid Lindesnäs’ bruk, där af stån g jernstill verkningen 479 tons
uträcktes. Bessemermetoden införde bolaget först vid Svartnäs’ bruk 1870 och bedref
denna färskningsmetod därstädes åren 187 H 1875 med en sammanlagd tillverkning af
4,204 tons bessemergöten. Numera begagnar bolaget vid Domnarfvet å ena sidan
bessemermetoden (sedan 1878) och Thomasmetoden (sedan 1891) och å andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
