Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stål- eller jernsort Kemiskt bundet kol Mangan Kisel Fosfor Svafvel Hållfasthet i kg. pr mm * och 16 mm. diameter Tänj harlie t i % på 200 mm. mät längd
Bessemer 0, i o 0,1« 0,0 0 8 0,0 2 8 0,oos å 30,8 30,5
0,1 5 0,18 0,0 1 2 0,0 2 7 sp. 3!),ö 29,o
0,2 0 0,2 0 0.0 1 G 0,0 2 6 sp. 42,7 20,2
0,3 0 0,2 2 0,0 1 8 0,0 2 6 sp. 49,i 22,8
t), 4 0 0,2 4 0,0 2 0 0,0 2 5 sp. 50,5 22,5
0,50 0,2 6 0,0 2 4 0,0 25 sp. 65.3 1 5,3
0,6 0 0,28 0,0 2 8 0,0 2 4 sp. 71,i 13,3
0,7 0 0,2 9 0,0 3 0 0,0 2 3 sp. 79,« 12,7
0,8 0 0,3 0 0,0 3 2 0,0 2 2 sp. 6,2
0,9 0 0,3 2 0,0 3 6 0,0 21 sp. 95,0 4,9
1,00 0,3 4 0,0 4 0 0,0 2 0 sp. 102,s 5,0
1,10 0,3 6 0,0 4 4 0,0 2 0 sp. 105,7 4,o
1,20 0,3 8 0,0 4 6 0,0 2 0 sp. — —
1,3 0 0,40 0,0 4 8 0,0 2 0 sp. — —
Tyvärr voro samtliga sträckningsprof å dessa utmärkta stålsorter
tilltagna i den ovanliga dimensionen 16 mm. diameter, hvarför det är svårt att
uppställa kvalitetsformel för dem till jemförelse med andra sträckprof.
Hults bruk. Detta, som uppfördes i början af 1700-talet i Östergötland,
Qvillinge socken, dref ända till medio af 1880-talet liufvudsakligen stangjerns- och
spiksmide. Då började emellertid egaren, brukspatron Gunnar Ekelund, med utöfvandet
af yxtillverkning på amerikanskt vis, hvilken tillverkning han strax förut sjelf
studerat och inöfvat sig uti i Förenta Staterna, och med otrolig energi lyckades han efter
träget arbete inöfva sina svenska yxsmeder, så att de ej blott tillverka yxorna bättre
utan till och med billigare än sina amerikanska kamrater. Tack vare herr Ekelunds
framgångsrika arbete på denna väg, hafva ock alla hans svenska konkurrenter tvingats
öfver till att likaledes antingen frångå eller ock betydligt förbättra sina gamla oftast
opraktiska yxmodeller, på samma gång som man i flertalet yxfabriker lyckats studera
ut allra bästa sammansättning å stål för dylika eggjern, så att inga utländska yxor
tåla så fruktansvärda huggprof som de svenska.
Bruket tillverkar visserligen en mängd andra sorters redskap också,
men på bergsbruksafdelningen i Stockholmsutställningen hade det placerat
endast yxorna, men dessa ock i en ytterst rikhaltig kollektion af olika
modeller, hland hvilka de förnämsta voro de fyra amerikanska, en klyfyxa, en
dubbeleggad, en täljyxa och en handyxa; de svenska, Kia-, Sala-, Yermlands-,
Vestergötlands- och Elfverumshuggyxmodellerna; täljyx-, Vira-, Yermlands-,
Vestergötlands-, Piteå och Norrbottens handyxmodeller; samt dessutom 4
stycken spanska, 1 dansk, 2 norska och en afrikansk yxmodell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
