Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Specialutställningar - XXV. Gamla Stockholm, af E. G. Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan användes målade i murarnas naturliga färger för de olika husen, för
vallar och befästningsmurar; andra byggnader voro öfverdragna med puts af
olika slag, korsvirket och trähusen lingo en ålderdomlig färganstrykning. Den
trovärdiga verkan af det hela berodde i väsentlig grad älven därpå, att de olika
byggnaderna, så vidt ske kunnat, voro kopierade efter ännu befintliga gamla
förebilder i olika delar af landet. Så igenkände man bär del s. k. Kockumska
huset i Malmö, det gamla apoteket i Visby, kungsstugan i Örebro m. II.
Det gamla slottet, Norreport och andra byggnader voro uppförda med ledning
af många ännu befintliga afbildningar, och i de fall och dessa voro i denna
mängd af byggnader naturligtvis de fiesta —, där det direkta kopierandet ej
kunnat ske, hade arkitektens grundliga kännedom om vasatidens byggnadsstil
och utföringssätt gjort det för honom obehölligt alt söka sina moliv
annorstädes och sålunda äfven bundit åskådarens fantasi inom dessa tidsgränser.
Slutligen och icke minst hade denna märkliga illusion af storlek och
rymlighet — inom ett så litet område — vunnits genom väl beräknade
proportioner, genom perspektiviska förkortningar och förminskningar, hvilka af
åskådaren icke märktes såsom sådana, utan gåfvo en verklighetseffekt, som
egentligen var en optisk villa. Särskildt lyckligt var detta vunnet i slottets och
i Stortorgets anordning, hvilket senare, litet som det var, föreföll nära så stort
som det verkliga.
Alla dessa rent arkitektoniska, dekorativa anordningar skulle dock i och
för sig bos åskådaren endast kunnat framkalla bilden af en de dödas stad.
Och Gamla Stockholms skapare lyckades också i rörelsen och samfärdseln på
dess gator, i det vexlande, pittoreska lifvet inom dess murar framkalla en
lefvande bild af förgången tid, ett historiskt panorama, hvari åskådaren på
samma gång var deltagare.
I hvarje hus vid Smedjegatan och torget hölls öppen bod af alla slags
handlande och handtverkare; guldsmeden, tenngjutaren, krukmakaren,
boktryckaren, bagaren, apotekaren och bardskäraren, konsthandlaren, glassliparen,
väfvaren och ännu flere drefvo sina yrken på gammaldags sätt inför
galu-vandrarens ögon. För de lekamliga behofven sörjde, förutom de redan nämnda
rådhuskällaren, gillestugan och den gyllene drufvan, äfven det mycket besökta
konstnärernas herberge, det pittoreskt anordnade våffelbruket och andra mindre
näringsställen. Hela den stora personal, som tillhörde alla dessa olika
förrättningar, var, liksom alla stadens vakter, iförd tidstrogna och färgrika
drägter — ett välbehöfligt, pittoreskt element i gatulifvet. Af synnerligen god
verkan blefvo också de omtyckta s. k. gatuuppträdena, hvilka anordnades med
hjelp af dessa och andra särskildt agerande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
