Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som utställer denna bild. Grufvan, hvilken vi nyss besökte,
är anordnad af Höganäs stenkolsbolag.
Vi begifva oss nu uppför en ej värst lång trappa och
finna oss plötsligt till vår stora förvåning försatta till samma
paviljong, från hvilken vi anträdde vår underjordiska resa,
ehuru i en annan del af byggnaden. Hur ha vi så fort
kunnat komma ioo meter upp? Det stöter onekligen litet på
trolleri, men i själfva verket är saken rätt enkel. Vi ha
nämligen ej varit tner än 3 meter under jorden. Ja, men den
långa färden i hissen? invänder man förvånad och får till svar:
Den var blott en synvilla; hissen sänker sig, som sagdt, endast
tre meter, men mycket långsamt, däremot äro sidoväggarne
rörliga, och det är detta, som åstadkommer illusionen att
hissen rusar ned på ett stort djup. Anordningen är mycket fiffig
och kan dupera hvem som helst, som ej på förhand har aning
om sammanhanget.
Nu möter oss emellertid en utställning af beskaffenhet att
taga alla våra tankar och sinnen i anspråk. Nämligen de
Skånska sockerbrukens kollektivutställning. Denna är anordnad
i en till vänster om ingången belägen hög och luftig sal, hållen
i hvitt med guldornament. Det med ett rödrandigt suntält
öfverspända glastaket insläpper ett rikligt ljus, som låter såväl
de utställda föremålens som den vackra dekoreringens alla
detaljer komma till sin rätt. I salens fond läses i gyllene
bok-stäfver utställningens namn öfver vederbörande landskapsvapen,
och på ömse sidor synas under taklisten, likaledes i
guldbok-stäfver, tre namn, hvilka äro på det närmaste förbundna med
hvitbetsockerindustriens historia och utveckling, nämligen A.
L. Margraf, som 1747 upptäckte det kristalliserbara sockret i
betorna, C. A. Archard, som grundläde den första
hvitbetsoc-kerfabriken (i Schlesien), samt Justus Tranchell, som
omplanterade denna industri på svensk jord, visserligen icke den förste
i vårt land, men den förste, som verkligen lyckades bringa
saken framåt till en gifvande industri, hvars utveckling sedan
gått med jättesteg.
Salens väggar upptagas för öfrigt af större fotografier från
de utställande sockerbruken, hvilka äro 13 till antalet,
nämligen: Arlöf, Kjeflinge, Jordberga, Säbyholm, Engelholm, Hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
