Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
bränningen (helst när de upprepades) stundom skadade jorden,
isynnerhet när myllan var grundare. Dock verkade han — såsom
andra den tiden — skadligt genom sin stora bränvinsbränning på
Takstens; men, så snart han genom amerikanaren Bairds bok om
bränvinets skadlighet — hvilken skrift han företrädesvis kallade
"boken" —, blifvit riktigt öfvertygad om allt det förderf det
medförde, nedlade han tvärt den vinstgifvande rörelsen samt
motverkade den med sin vanliga kraft, såsom sjelf första upphofvet till
Nykterhetsföreningens stiftande härstädes. Af gladt och hurtigt
lynne samt alltid hedersam, var han afhållen af allmogen, hvilken
han, efter 40 års härvaro, ständigt prisade för dess raskhet,
redlighet och fredliga sinnesart samt goda förstånd, och hvilken han,
stundom med egen fara, mer än en gång försvarade mot dåliga
herrar, som, efter hans påstående, mycket skadat och försämrat
menige man. — Fram på 1820-talet börjades odlingen af
Hejnum-myr (då den förståndige bonden Kristen-Gute i Bäl var
menighetens förman), och vid samma tid likaledes uti Ålna-myr samt
något senare i Akebäcks-myr, hvarjemte några mindre dylika
odlingar försöktes här och hvar; men allt detta utan egentlig framgång.
Ty dervid uppstodo mångfaldiga hinder både i landmånens
beskaffenhet samt brist på skickliga arbetsledare, otillräckliga
penningemedel, o. s. v., hvarunder allmogen, såsom nyss här ofvan är sagdt,
städse visade misstro och ovilja för hela saken.
Under tiden hade flere insigtsfulle och duglige hushållare
verkat för åkerbrukets utveckling, på samma gång iakttagande det
bästa af det gamla jordbrukssättet, men tillika med öppna ögon för
nya tidens förbättringar. Bland dessa må i främsta rummet
nämnas prosten Martin Gustafsson (f. 1770, † 1846)*), en man af
skarpt förstånd, redighet och stor arbetsförmåga, som, sedan han
genom mycken läsning uppfattat alla nyare tankar i
hushållsvetenskapen, var landets mest teoretiskt bildade landthushållare samt
alltifrån 1817 vårt Hush. Sällskaps sekreterare, hvilken syssla han
förrättade med största nit och det allvar, han ådagalade i alla sina
’) Min Samfärdseln på Gotland i gamla tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
