Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
gär hä, bygga ej ar u dom nèsta ar! och sonen hans, Rasmus,
brukade, i stället för att se till gården, bara stranden och plägade
någon gång köra med sitt fisklass på Stor-landet, hvarefter ban kom
hem med alla säckar och påsar fulla af säd, kött och mat samt
lefde så lustigt en tid hän.
Ingen tog dock gårdsbruket och lifsbekymren lättare än
Gisle-ffans1) i Öja, en äkta Sudurgute-bonde († 1817). Hans lilla
låga stuga hade fiistak, var utan loft och bestod af ett enda rum
med jordgolf, två trappsteg ned under marken. Der rådde största
armod, många barn skreko och någon matbit knnde der sillan
vädras; och derjemte hade han dåliga uthus, dåliga dragare och
dålig hjelp vid gården, med hvars bruk han befattade sig så litet som
möjligt. Sällan var han hemma och sällan arbetade han; och skedde
det någon gång, var det hos andra, hvarest mat fans, och någon
annan dagslön gafs ej den tiden. Dock var Gisle-Haus alltid glad,
tog käppen och säcken samt strök omkring i gårdarna för att
uppsamla allehanda ärenden och bud till folk, hvarunder han med det
samma inhemtade allehanda nytt och villigt åtog sig allt fiera
uppdrag: och så vardt han fordomdags för det sydvestra Gotland en
ständigt vandrande sändeman, ett, såsom* man sade, "lefvande bref".
Han var utrustad med starka lungor och stadiga ben, det bästa
lynne och stor talförhet att på sin gammaldags Sudur-gutniska
berätta allt möjligt nytt och märkvärdigt; och han hade i all
synnerhet ett minne, som aldrig svek honom och som väl behöfdes. Ty,
som få den tiden kunde skrifva, skulle han i minnet berga tjogtals
uppdrag, såsom att för en gumma köpa för två styfver såpa, äkta
grönsåpa, väl vägdt, o. s. v., åt en orkeslös gubbe en half aln
tobak, af det tjocka slaget, eller i största tysthet framföra (så att
ingen får veta det, nej för allt i verlden) en öm och trogen
kär-lekshelsning till en viss knubbig tös, m. m., m. ni. Och ej sällan
framförde han till Donnerska huset på Klintehamn eller i Visby de
vigtiga buden om en brigg som strandat på Röde Hunden, hvarföre
han fick sig hela tre daler (—50 öre), ehuru vandringen fram och
’) Eller Bertel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
