Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
samt uti skogen genom att spajka eller bläkka *) i trädstammarna,
eller ock medelst att här och hvar sätta rå- och rörsstenar, under
hvilka man lade brännkol för att ådagalägga att de voro ditsatta af
menniskohand; och eganderätten till äuta-strand (mot hafvet), i
afseende på fiske och fångst samt stranden sjelf, räckte så långt ut
från strandbrädden som en karl kan vada eller rida.
Ett fastare åkerbruk hade sålunda småningom uppstått i skogen.
Ej långt från den nye odlarens rü-sköjle eller jård-stäua, hvarest saad*)
var gräfd, uttog han inom kretsen af de häfdade och omgärdade
ny-hèvdarna en väl beläglig bo-tomt, hvilken enligt fornsed — så säga
våra bosättningshäfder — redan var signad derigenom att dragöken
sjelfmant der straxt lagt sig till hvila, hvilket modade lycka. Sedan
alla egor allaredan voro intynta började han, ingalunda glömsk af det
gamla ordstäfvet: »tuna*) man först och hugga sen!» der för godt
anlägga sin gård, då han noga såg till att der vardt »väl nederlagdt»,
på det ej gastar och trull måtte skada folk och kräk. Ålraförst
bygde han storgården41) med höga tak täckta af ags) samt med
långa vind-skajdar vid gaflarne. Och derefter utbytte han då sin
tillfälliga bostad i skogsbacken mot den timrade varma knutstugan
med svillar, hörnstukkar och husryfte6) samt täckt med torf- eller
flistak, hvarpå staren hade sin stunka och flaugen på sin stång
visade vinden.
Sålunda var Guta-mannen bofastr bonde, d. v. s. stadigt boende 7)
på sin gård, omgifven af- gardsbandet8), hvars hägn han åtnjöt, samt
på alla håll omgifven af sina odlade jordar och inhägnade marker,
allt inom urskogens beskärm. Då först, med tak öfver hufvudet och
mera frid omkring sig, kunde folket vida bättre drifva handavärfven:
under det att manfolken vid gräua9) suto kväld, eller arbetade vid
eldskenet, då de slygdade eller bundo nät o. s. v., brukade mor i
huset till spånad handtajnen eller väfde kanske med spjäld (som är
’) spånhugga. 2) brunn. 3) tyna, gärdsla.
4) ladugården. s) Cladiura mariscus. 8) kropp-ås.
7) Deraf ego- och gårdsnamnen Bo-stadar, Bo-städe, Bo-akur och Bo-räum (rum)
samt Bo-valda och Bo-fride.
8) De Gamles hank och stör. 9) grufvan, spisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
