- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
11

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

tagit efter detta bättre brukssätt; och så blef omsider den nya
åkerodlingen medelst plöjning ett samarbete för de stamskilde, men
derigenom slutligen blandade folkätterna.

Sålunda gick jordbruket genom eldens kraft och dragarnes hjelp
allt mer segrande fram genom tjocka skogen, isynnerhet sedan nya
invandrare infört bruket af järn, hvilket städse visat sig vara ett af
<le yppersta medlen till menniskans lyftning i allo. Sedan folket
efter hand uppfunnit allt fullkomligare jordbruksredskap, behöfde de
ej mera alltid för de nya upptagorna använda svedjandet. Då de
icke förstodo sig på något slags diken för vattnets afledande,
upptogos till åker städse blott höga marker, vanligen med sandig och
mager jordmån (såsom man än i dag ser det vid våra gamla gårdar,
som alltid ligga på de torraste grusåsarna, hvarest ock de första
skogsstigarne och sedermera vägarne gingo fram); men dessa höga
odlingsmarker voro fria från brunn-raude’) samt ej heller så
frust-nèma som de djupare dälderna med sin feta lera och matjord.
Sålunda, vare sig medelst svedjande eller eljest, uppkommo allt flera
ny-ländor, hvilka omgärdades af höga skejd-gards-tunar*). Under
tiden förbättrades de ursprungliga åkerredskapen alltmera: plogvejsen
började skos med särskild bild, nämligen af seg apald, hoksl eller
dylikt hårdt trä, den gamla kornstukken eller välten kom i bruk och
man hann ej mera att med handen ma upp den allt rikare skörden,
utan säden skars med hand-liar af järn 3), hvarefter hon af kvinfolken
togs upp med ryg-pikk*), bildade så först en vagga6) och bands
slutligen medelst vridor af sädeshalmen till skitpur6), hvilka sist två
och två uppstäldes i långa raukar eller rakar till att torka på åkern.
Derpå sträklades det spridda sträklet samman med en stor-strakla 7),
hvilken man drog öfver sädesfältet medelst tvänne skalmar, lagda
öfver axlarna, eller ock fördes spillsäden (eller först senare i tiden)

*) käll-sog, bottensyra.

*) lunar, stängslen af gärdsle-trinnor.

*) En sådan, hittad uti Eke, finnes uti Wisby H. Elem. läroverks fornsamling och
en annan är funnen i Hafdhem. Dylika skaror brukades vid Wisby ännu 1766.

4) sjelfvuxen krok (nämligen för rågens upptagning).

ä) obunden sädeskärfve. 6) sädeskärfvor.

7) 3Vj aln bred grof åkerräfsa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free