Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Jordbrukets råämnen och drifkrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbigående vidröra densamma. Bakteriernas invärkan på
åkerjordens bördighet är för öfrigt ett ämne, som först på allra sista
åren börjat studeras, men man har redan all anledning att
vänta sig storartade resultat af hithörande undersökningar.
-
Strängt taget är det ju naturkrafterna, som bidraga att
låta landtmannen förädla de ofvan uppräknade råämnena
till växtmassa i form af spannmål och foder, men inför
våra ögon arbeta dessa krafter med tillhjälp af vissa
hjälpmedel, som vi redan benämnt drifkrafter, hvilket alltså ej
är att förstå såsom liktydigt med naturkrafter. Sådana
drifkrafter hafva vi redan gjort bekantskap med i vattnet
och mullen, för hvilkas egenskap af växtnäringsämnen vi
äfven redogjort. Bland andra drifkrafter af stor betydelse
kunna vi framhålla värmet, ljuset och luften hvilka hvar för
sig utöfva stort inflytande på växtlifvet, och för
jordbruket spela en roll, som ej får vara främmande för
landtmannen, alldenstund det ligger i hans makt att befordra
eller motarbeta naturkrafternas värkningar i dessa
hänseenden. Vi få i fortsättningen på denna vår inledning till
jordbruksläran upprepade tillfällen att återkomma till
naturkrafterna och deras olika yttringar såsom jordbrukets
drifkrafter samt skola härvid söka utpeka den väg
landtmannen har att gå, för att på rätt sätt kunna använda
dessa krafter i växtodlingens tjänst. Här hafva vi endast
velat framhålla själfva grundtanken för det rationella
jordbruket, som består i ett omsorgsfullt tillvaratagande och
användande af jordbrukets råämnen samt i ett ändamålsenligt
begagnande af dess drifkrafter.
Till dessa drifkrafter höra äfven sådana af ett helt
annat slag, rörande hvilkas utnyttjande landtmannen ej
är bunden inom så trånga gränser, som beträffande de
ofvan nämnda; de drifkrafter vi nu närmast afse äro
nämligen människans och dragdjurens arbete, och vi kunna
äfven tillägga maskinkraften. Under det man beträffande
naturens drifkrafter, så länge de värka till jordbrukets
förmån, bör söka tillgodogöra sig dessa i så utsträckt grad
som möjligt, bör man spara på all den kraft, som måste köpas.
I detta fall torde det mindre jordbruket i allmänhet synda
mycket, hvilket kommer sig däraf, att man ej framalstrar
tillräckligt höga skördar. De jordbruksarbeten, som måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
