Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
dessa torde jern- eller ståltrådsdragerierna böra sättas. All ting
hafver han väl beställt, säger sanningsenligt skriften. Det var ock
en ej ringa välgerning af försynen att Taberg blef rest uti och i
närheten af den ofruktbaraste trakt i Länet. Det var detta bergs
mjuka och sega jern, som ledde Västboarna till försöket att der-
af draga jerntråd och hvilket, åtminstone en tid, för dem var en ej
ringa flödande inkomstkälla. Det första försöket att tillverka så-
dan tråd gjordes i början af 1760-talet af smeden Sörman, bo-
ende på hemmanet Stackebo i Gnosjö Socken. Till en början
drogs jerntråd med handkraft, men dels var detta arbete allt för
tungt och dels gick tillverkningen allt för sakta och lönade sig
således föga. Af denna anledning företogo sig faktoristen Sven
Hedenberg och drängen Nils Johanson, båda boende i Stackeho,
att i ån vid Häryd bygga ett tråddrageri för vattenkraft, hvilket
den 7 April 1766 erhöll tillverkningsprivilegium. <Småningom
anlades flera, men hufvudsakligen tog denna industri fart under
oftanämnde för all rörelse så lifliga tid. Gnosjö Socken, derifrån
konsten utgått, blef emellertid stamhållet för denna tillverkning
och hvars betydliga mängd af vattenfall dertill var så passande.
Också fanns slutligen knappast någon mansperson i Socknen som
icke var tråddragare. Närgränsande Kulltorp och Åsenhöga Socknar
tillegnade sig ändteligen äfven denna industrigren. Uti Källeryds,
Anderstorps m. fl. Socknar blef också ett och annat tråddra-
geri slutligen anlagdt.
Det jern som härtill begagnas, mäste vara godt och för ända-
målet särskilt valt och heredt. Det måste också betalas 25 pro-
cent högre än vanligt stångjern. Vid brukshammaren utsmides
stången 11/, tum bred och !/3 dito tjock. Vid smärre hamrar i
orten klyfves och utsträckes hon i tennar till afpassad tjocklek
eller omkring 2 decimallinier, hvarefter de sättas i machineriet.
Som vi tro, att det för en eller annan icke saknar intresse sko-
la vi här meddela en kort beskrifning på ett tråddrageri.
Det utgöres, utom passande hus, af ett valtenbjul, stort i för-
hållande till grofheten af den tråd man vill vid detsamma dra-
ga. Från hjulstockens in i huset liggande ända går ett fyrkan-
ligt temligen groft jern, på hvilken en rundsvarfvad jernbesla-
gen kubb af träd, äfven kallad kubben, inträdes, hvilken således,
då vattenhjulet sättes i rörelse, går omkring med detta. Vid
pass 7 aln från kubben ligger en bjelke i hvilken tvenne star-
ka jerndubbar äro inslagna. Mot dessa lägges så kallade tonen,
en stälskifva, 4 till 6 tum lång, 1 dito bred och 13 dito tjock,
uti hvilken åtskilliga koniska hål äro borrade från ett gröfre till
ett finare, i regelbunden ordning allt efter som trådan äskas fin
eller grof. Jerntennen som skall tvingas igenom ett af hålen
filas i den ena ändan, så att han jemt går in igenom det tonhål
som är näst det föregående. På kubben är en stark tång af jern
så anbragt, att då den genom tonen trängda ändan af tennen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
