Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1935
Hva vet te ta de te? Ivad vill du taga dig till? Vi än så tjia
ä, vi äro så ledsna åt. Fradan gå me la le märten, om fredag
skola vi väl gå till marknaden. Ha da gaot te vaå’n? Hafva de
slutat vårbruket, kan,te sia me hor vi sa bli å mä da laja, kan
du säga mig huru vi skola blifva utaf (qvitt) den stygga, förarge-
liga. I Häradets vestra del säger man: hvart sun i gaå? kvart
skolen i gå? Som vi gaå ham eller gåm vi ham? Skola vi gå
hem? En och annan från den vanliga skild bemärkelse vid vis-
sa adjectiver förekomma här äfven, såsom artig, betyder egen,
besynnerlig. Arg, skicklig duktig, Lömsk, qvick, snarfintlig. Se
vidare sid, 15.
Här brukliga men i andra orter mindre vanliga dopnamn äro:
manliga, Björn, Ambjörn, Brodde, Botel, Göthe, Engelbrecht, Hel-
ge, Trolle, Thor, Ture, Torkil, Tue, Staffan, Karis, Odde, (Otto)
Eskil, Esbjörn och Une, Jon och Jonas, äfvensom Jaen och Johan-
nes äro bestämdt skilda. Qvinliga: Agneta, Börta, Dorda (Dorothea)
Ingil (Ingrid) Grunna, Thora, Marit, Maria, Ragneld, Sissla (Cecilia)
Lisken, Eskil, Ester, Bengta, Ebba, Gertrud, Valborg.
$. 20. Boningshus och klädsel.
I samma mån som Västhoen hunnit fram till någon högre väl-
måga har smaken för rymligare och ljusare boningsrum jemte”
mera hyfsning derinom tilltagit. De gamles hus vore låga, van-
ligen 2 Ya aln höga, utan panelning; i stugans främre ända voro
2:ne kamrar och vid nedre gafveln en tillbyggnad något mer än
dubbelt så hög som sjelfva stugan. 1 tillbyggnadens undra etage,
var ofta förstugan jemte ett skräprum, Den öfre, kallad loftet,
utgjorde det egentliga gäst- eller högtidsrummet, eburu väggarne
vanligen funnos behängda med mans- och qvinsgångkläder. Meren-
dels hade stugan fönster blott på en sida, samt ett på taket; somliga
slugor hade panel på halfva takröstningen, men hvilka syntes va-
rå al en sednare byggnadsart. Dessa saknade framkamrar och
takfönster, men hade deremot tvenne fönster. Vid byggnaspla-
nens väljande hade man i gamla tider sökt lugnet och lagt bo-
ningshusen på låga ställen. Vanligen voro de också nära inpå
omgilna af humlegårdar, så all den vackraste sommardag icke
kunnat göra stugan ljus, om icke takfönstret varit. Detta gaf ett
gladt behagligt ljus, ehuru ett visst mörker herskade i vrårna.
På främre väggen voro en eller flera hyllor uppslagna på hvilka
postlins=, tenn- eller stentallrikar samt fat, bägare och andra
kärl funnos uppställda. Ortens qvinnor kunna i allmänhet be-
römmas såsom fallna för snygghet. Med all denna fallenhet var
det likväl icke möjligt för en husmoder, som vanligast tillika är
enda pigan i huset, att hålla: rummet snyggt och putsadt, men
oföränderligen anställes hvarje lördags afton den nogaste städ-
ning och skurning. Golf, bord, bänkar, stolar, till och med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
