Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
nade hon väl men förtärdes ej. Nu slogs den mjölk hon mjöl-
kat, öfver henne, då hon i detsamma försvann eller förvandlades
till stoft.” Det mest ohyggliga af all vantro är, att en halshug-
gen brottslings blod tros bota vissa sjukdomar, särdeles fallande-
sof, samt att man med en galgspik eller den spik hvarmed huf-
vudet är fästadt på steglet kan åstadkomma öfvernaturliga verk-
ningar, hvilken tro mer än all annan är fast i folktron. Ej likväl en=-
samt i Västbo. Udda tal, särdeles 3 och 5, hafva ännu sina öf-
vernaturliga betydelser, hvarmed de sednare korstecknen kommit
att omvexlas. Småningom tyckas likväl dessa fördomar och skråck
förminskas; ty man hör nu långt mindre än förr vantrons
vanliga: man må icke.
Helsotillståndet hos allmogen är vida bättre än man i följd
af folkets fattigdom och landets sumpaktiga beskaffenhet skulle
hafva skäl förmoda. Någon orten enskilt tillhörig sjukdom är
icke känd. Veneriska smittan visar. sig visserligen då och då,
men ej särdeles bekymmerväckande. Åren 1808, 1810 och 1813
bortsopade rödsoten många, särdeles Yngre personer. Qvinqven-
niet 1805 var folkmängden 17,694 och 1815 blott 17,680 per-
soner. Den har under de sedermera förflutna 30 åren ökat sig
i så mycket större skala eller med icke mindre än 6,627 perso-
ner. Vantrons kloka och de ännu farligare qvacksalfvarna hafva
ett menligt inflytande på helsovården, emedan för tron på dessas
I förmåga den verkliga läkaren icke sökes. Någon ursäkt ligger
dock i det långa afståndet från läkarens bostad och 12 till 13
mils aflägsenhet från Länets Lasaret. Förbättring i denna om-
Mila ständighet har väl genom läkarens stationerande i Vernamo till-
| skyndats orten; men 4 till 5 mil är ännu förmycket för en
fattig allmoge för hvilken minsta penningeutgiflt är känbar och
NS den sjuke kan dö innan läkaren hinner kallas och komma
NE till hjelp.
| $. 19. Ortens munart.
lll $. 2. Uti inledningen, sid. 14, hafva grunderna för densamma
NE I redan blifvit anförda. Oss återstår således blott att upptaga
KR några enskilthbeter, som i mer eller mindre tillhörig mån afvika
HN från det vanliga skriftspråket. Bland dessa må isynnerhet an-
Na märkas :
Rn Abäke = stor, oformlig person, Ansyrs = motsols, som går emot.
HI djur, ting. Armakläe = qvinnohalskläde.
hel Aken = ekållon. - Aåboth = samling af vingade in-
i ho Alpylter = kakor bakta på glöd. — sekter som oroa kreaturen.
Mu Låkaker. Avaåt — knott. Se sid. 173.
( Anli = skarp sluttning på väg, Bayska = krusa länge och envist.
ä Ur mark. Bayske = bynke, sopor, torrt
AA Anschought = hemskt, styggt, skräde.
I Hl spöklikt. Barnria = barnsbörd, barnsäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
