Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar sig alltid för mycket af framtiden, endast
pessimisten har lyckliga surpriser.
Har afbröts de två vännernas samtal af ett
doft mummel bland soldaterna: — Fienden,
fienden, vi äro förföljda, kosackerna komma!
Nu hade Gustave François, Leijonhjelm och
Macdonald hunnit têten af kolonnen, de satte af i
karrier för att hinna förstärka bron innan
kanonerna körde upp. I susande fart kommo de fram.
På kullen ofvan bron satt kungen på en stor stark
Ardennerhäst. Endast kammartjänaren Remy var
i hans följe. Ehuru kungen stod på kullen
tämligen långt från bron, gjorde Gustave François dock
honnör för honom och hastade så ögonblickligen
till arbetet. Med tillhjälp af Macdonald och tjugo
man soldater, dem Leijonhjelm placerat vid bron,
togo de med brinnande ifver itu med att förstärka
brospannet. Händig i högsta grad, fyndig i
begagnandet af det material, som stod att fås, dref
Gustave François på arbetet med lust och fart.
Konungen, som på håll betraktade dem och deras
arbete, sände Leijonhjelm för att tacka Gustave
François för hans snabbhet och rådighet.
— Macdonald, ropade Gustave François,
lycklig öfver konungens loford, gå med fem man till
ladan därborta, rif ned dess halmtak och placera
halm under bron. När kanonerna och manskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
