Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följd deraf hade rättighet att fordra infriandet af Ingeis
löfte. Det dröjde ej heller länge, förrän den unge,
nu tillfrisknade smeden, hvilken af Philip de
Mauginard-Vallée på alla sätt omhuldades, ty han hade ju genom
sin behjertade handling frälsat hans lif, blef invigd i
förhållandet. Väl fann han att Ragnhild i hufvudsak
kunde hafva rätt, men han ville det oaktadt taga bättre
reda på saken, innan han angåfve Stenar.
Den långa tid som Joel Gunnarius oförvitligt och
nitiskt tjenat Marstrands borgmästare, hade i följd af
påstötningar ej allenast från öfverste Hägerflycht, utan
äfven från de mest ansedda af stadens borgare, beredt
honom en lika vacker som kärkommen julglädje. På
sjelfva julaftonen underrättades han nemligen af
borgmästaren sjelf, att han, i följd af den omtanke, med
hvilken han städse skött sina åligganden, blifvit utnämnd
till förste rådman. Så högt på det allmännas trappa
hade den fattige magistern aldrig trott sig kunna klifva.
Glädjen och öfverraskningen gjorde honom till en början
mållös och han såg bokstafligen ut som om han stått
såsom tentand framför de stränga professorerne i
Greiffswald och ej kunnat besvara deras klyftiga frågor,
men då borgmästaren Peter Ekström vänligt räckte
honom handen med ett: Lycka till! Får jag nu säga
bror, . då ändteligen återkom den nye rådmannen till
sig sjelf. Ett par stora erkänslans tårar dallrade i den
genomhederlige f. d. skrifvarens ögonhår och med bruten
stämma svarade han:
— En högre makt är mitt vittne att jag till mitt
sista andetag skall arbeta för hvad jag anser rätt och
gagneligt för stadens och dess innevånares bästa och . . .
— Och dertill hör afskaffandet af Porto Franco’n?
sporde borgmästaren leende.
— Ja, ja! Just sål Dessa förmåner kunna ej annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
