Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Arfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag kan väl säga — begriper du — säga att,
att han bad hälsa dig, ty här står det, och
rektorn läste med myndig, hård stämma
. »all annan min egendom, lös som fast, till-
faller studeranden Axel Strandman”. I sitt
evigt sjudande rätthaveri såg han triumferan-
de på ynglingen och frågade honom med pon-
odus: Nå erkänner Axel nu, att jag kan säga
att kronofogden bad hälsa Axel.
Axel rörde sig ej. Han tycktes ej alls höra
på talet. Det var som om någon talat någonstä-
des till någon annan, som icke var han. Han,
som nu satt här och sörjde öfver att den gamla
gården var död, han hade kommit med själen
så öppen och sann, som hans själ öfverhuf-
vudtaget kunde vara, han hade väntat på ett
vänligt ord, en styf, otymplig, men oaktadt
allt välmenande lyckönskan till den gyllene
lyran, priset för så mänga år af arbete och
försakelse. Hvad hade han rönt? Ingen hade
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
