Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kronofogden där oböjlig och orörlig som ett
block midt i sin tambur. Mellan
bäfvermössan och pälskragen kunde man skönja en
rödfrusen näsa och ett par borstiga, stora, hvita
ögonbryn öfver ett par klara, bistert blickande
ögon. Allt medan Hedda skalade af honom
bälte, pälsverk, munduk, vantar och
ytterstöflar, gaf han luft åt sin förargelse öfver Elias
söl och öfver den igensnöade porten. Att
låta honom, husets herre, stå ute i yrsnön och
vänta på att slippa in, hem till sig själf —
uff — det var himmelskriande. Hedda som
kände sin herre teg, hon visste att hvarje
försök till ursäkt endast hade förvärrat saken.
När kronofogden så omsider var klar,
torkat snön från ögonbryn och näsa och ett par
gånger sträckt på sina styfnade lemmar, gick
han in i expeditionsrummet, ett stort rum, som
af ett lågt skrank delades i tvenne afdelningar.
På det af böcker och enorma pappersluntor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
