Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dag ringde det åter. Hon har på
läkarens anhållan lofvat blifva ordförande för
djurskyddsföreningen. Nå, det där var nu en
mager harkranksnyhet. — Men veckan därpå
ringde det häftigt i alla hus. Hon har afslagit
prostens anhållan att som ordförande stå i
spetsen för föreningen för — Orpolasten huone. Nu
var skandalen klar. Djur, dem vill hon nog
skydda och försvara, men människobarn bryr hon
sig icke det ringaste om. Ja, det är mig en
hjärtlös människa. Det är också en furstinna!
Den värsta förargelsen, alt in i de djupa
lagren, väkte det dock, när hon afskedade
tjänstefolket, af hvilka flere tjänat hos den förre
guvernören, och tog nytt folk från Petersburg. Nu duga
de våra inte mera ens till att passa upp den
högfärdiga människan! Och förbittringen var allmän.
Det gick för Helena som det plägar gå.
Den, om hvilken man själf tänker ondt, är man
böjd att anse som sin fiende. Om denna person
bjuder oss en ros, tro vi, att han räcker den icke
för blommans och doftens skull, utan för törnenas.
Helena hade ingen aning om, af hvilken
kärlek för sitt land, sitt folk detta lilla samhälle
besjälades — huru mycket dess invånare
offrade af sina små tillgångar för det allmänna,
huru deras svartsjuka kärlek till detta fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
