Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
Såsom sagdt nödgas vi afstå från att följa Ahlström i
labyrinterna af hans affärs detaljer hänvisande endast till de sågarna
och bruken rörande siffror vi i det föregående anfört, hvilka
visserligen äfven de i stora drag gifva en totalbild af affären.
1 stället skola vi taga till tals några förhållanden rörande
särskildt en del af affärsledningen, som vi i det föregående icke
stort berört, nämligen anskaffandet af penningar.
En af Ahlströms affärsprinciper var, att så litet som
möjligt använda växlar. Härtill föranleddes han förutom däraf, att
han önskade vara oberoende af främmande namn och sålunda
icke binda andra vid sig och sig vid andra, främst däraf att
han ville erhålla penningar till så billigt pris som möjligt. Hans
vanligaste utväg för anskaffande af rörelsekapital var hypotisering
af försågad trävara. Ett annat sätt var inteckning af stående
lån i jordegendomarna. Emellanåt försökte han äfven erhålla
utländska penningar.
Själfklart är emellertid, att han för sin allt större
affärsrörelse måste anlita äfven bankerna. Såsom tecknare af andra
namnet å växlarna finna vi ofta hans brorson Johan Ahlström
från Sastmola och hans son Wilhelm Ahlström, sedan denne
blifvit ägare af Kautua. Senare, då Antti Ahlströms egen kredit
slutligen stadgat sig, erhöll han kassakreditivlån på endast eget
ansvar. Uti brefven anträffas emellertid olta spår af att
bankerna just med afseende å den för herrar bankdirektörer
påtagligen alltför svindlande utvecklingen af affären intogo en
mycket försiktig, stundom rent af afvisande hållning. En gång,
år 1881, lyckades det icke Ahlström, trots de största
ansträngningar, att erhålla ett lån ur statskontoret.
Antagligen hade han redan då önskat blifva kvitt
Förenings-banken, uti hvilken han visserligen hade många affärer, men
med hvilken han icke tyckeS ha varit riktigt belåten och som
han därför så vidt möjligt ville undvika. Tecken på det spända
förhållandet emellan honom och Föreningsbanken spåras bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
