Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Linné i utlandet: vistelsen på slottet Hartekamp i Holland, besök i England och Frankrike. Det nya systemet, och dess triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligga utom menskliga förnuftets bedömande. Vi böra ock påminna oss, att han lefde nära intill, om icke under sjelfva intoleransens välde. Han, som vördnadsfull predikade skaparens under, ville ej att denna predikan skulle blifva någon till förargelse. Han hade redan ådragit sig ett slags misstroende att gynna materialismen. Hade han företagit sig utredandet af en lära, som i den mindre upplystes omdöme närmast synes leda till befästandet deraf, så skulle han hafva handlat emot sina grundsatser. Han undvek derför att i sina skrifter vidröra detta ämne, men han utbredde sig någon gång deröfver i sina enskildare föreläsningar och hörde med nöje att man deröfver anstälde undersökningar.»
Som man finner, var Linné i sin uppfattning af naturens kedja i viss mån en föregångare till Darwin; »Linné kan knapt afhålla sig» — skref Haller 1746 — »från att göra menniskan till apa eller apan till menniska.» Vi återvända emellertid till ännu några notiser om Linnés inledande verksamhet såsom naturhistorisk lagstiftare.
I det han förklarar systemet vara Ariadne-tråden inom botaniken, hvarförutan örtkunskapen skulle bli ett kaos, hänvisar han på behof som närmast borde afhjelpas. Som exempel anför han en obekant indisk planta; härvid kunde en »växtamatör» jemföra alla möjliga beskrifningar och afbildningar, och blott genom en tillfällighet påträffa dess namn, hvaremot en »systematiker» snart skulle afgöra om han hade inför sig ett nytt eller ett gammalt slägte. Men just den omständigheten, att Linné under sina planer för reformering af naturhistorien icke tänkte endast på beskrifna former, utan derjemte hade för ögonen den högre uppgiften att genom en naturlig anordning af formerna uppvisa deras vidare slägtskap, skaffade inom kort allmänt erkännande åt Linnés system.
Eftersom revolutioner icke kunna försiggå i lugn, så reste sig naturligtvis till en början åtskilliga motståndare. Den förste, hvilken Linné fruktade som fiende men hvilken han sedermera fick åtskilliga anledningar att som rådgifvare och som uppriktig vän värdera, var den berömde polyhistorn Albr. Haller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
