- Project Runeberg -  Om Ägoskilnader /
41

(1851) Author: Edvard Flygare With: Otto Herman Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om Ägoskilnader, bestämda genom gränsmärken och skriftliga handlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

kullenland ocli trakter, vanligen flera mil aflägsna frän det
hemman, hvartill de höra, varit redan från äldsta tider med
rå och rör omgifna; att dylika sockenskogar följaktligen äro
öfverfyllda med rå ock rör, hvaraf många tinnus, hvilkas
betydelse man till ocb med numera ej kan förklara; och
slutligen att de större och vidsträcktare skogstrakterna under
18:de seklet blifvit å kartor lagde ucb kartorna med
Domstolarnas fastställelse|’ försedde, dervid stundom så tillgått,
alt särskilda jordägare nu kunna förete hvar sin fastställda
karta, och på grund deraf göra anspråk, på samma
skogstrakt.

Detta exempel torde vara tillräckligt för alt
ådagalägga. det rå och rör. hvilkas ursprungliga ändamål endast
våla|t beteckna gränsen för ömsesidig äganderätt, jemväl
begagnats för att tillsvidare begränsa uyttjanderätteii i
skogs-samfälligbeler, intilldess någon delning af dem kunde äga
rum.

Mail torde nu tydligare inse vår mening, då vi säga,
alt rå ocb rör, vare sig all de af ålder varit eller med
dom ’), fastställd rürsbeskrifning eller karla, gillade blifvit,
icke bevisa annat än en skilnad och gräns mellan två
områden, men ingalunda styrka den ena eller andra rågrannens
äganderätt till sitt område. För att styrka äganderätten bar
lagen sladgal belt andra bevisningsmedel. Innehafvaren kan
med fullt lagliga och gilliga bevis styrka gränserna för sitt
område, men likafullt (Våndornas bela egendomen, derföre
alt han ej kan styrka sin äganderätt dertill; och lika litet
som en innehafvare af jord kan med hopp om framgång
å-beropa en fastställd karta öfver jorden såsom bevis för sin
äganderätt vid klandertalan, anställd af en aflägset boende
jordägare eller af sådan person, soin ej äger någon jord;
lika litet kan elt sådant bevisningsmedel åberopas, då
äganderätten klandras af någon bland hans rågrannar. Det vore
måhända öfverflödigt att offra så många ord på en så enkel
sak, om vi ej af lagskipningen fått lära, att
hevisningsined-lcn i ägoskilnads- och äganderätls-tvisler, hvilka ej sällan

’) Het torde val knappt behöfva erinras att 1734 års lagstiftare
ined ordet dom i I’2 Hap. 3 §. JU. menade ej allenast en efter
föregången raskilnadstvist laga kraftvuiincn dom, utan äfven ocli
förnämligast de råbref, i 13 Kap. I g. JU. kallade bevis, hvarom vi
ofvan talat, ehuru inan begagnade ordet dorn, såsom lämpligare at|
beteckna bägge slagen af handlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:50:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/agoskilnad/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free