Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Om de i lagbestämda Ägoskilnader - 1. Mellan grannar i By - 2. Mellan Bolby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
delägare, sora giller visa, det fel i uträkningen blifvit
begånget vid skiftet, äger alt inom trenne år, eller det [-fast-stä]lelsen-] {+fast-
stä]lelsen+} fi skiftet meddelades, bos ägodelningsrälten söka
jemkning i sin lott, och i följd deraf fi» sin ägoskilnad
ändrad. SkiftcsStadgau den \ Maj 1827, 15 liap. o §.
2.
Mellan liolbijar.
Under Landskapslagarnas period, da de sedermera
uppkomna Säterier, Hcrregärdar och andra benämningar a
jordegendomar voro okända, omfattade ordet Jiij all slags större
jordegendom till skilnad ifrån fjorp, vare sig att byn ägdes
af en enda lionde eller flera gemensamt. Skilnaden mellan
ljy ocb j^orp bestämdes enligt y. WGLagen JB. ."6 salnnda,
alt i by borde finnas minst half lijlft bnænde mannæ. Ehuru
flera nya benämningar å jordegendomar tid efter annan
uppkommo, ocb ordet by enligt allmänna språkbruket numera
företrädesvis betecknar sainlällig jordegendom, delad i 2
eller flera gårdar; så erhöll likväl ordet by såväl i
Landskaps-Jagarne som 1754 års lag samma vidsträckta betydelse, som
förekommer i Landskapslagarne. Rubriken till 12 Kap. JB.
i nu gällande lag och alla de ställen der ordet by i
berörde samt I "i Kap. samma balk förekommer, måste derföre
tolkas extensivt, och omfatta all slags sjelfständig
jordegendom till skilnad a ena sidan frän utjord och a den andra
frän de å jordegendomen byggda och dertill börande torp.
Enligt (lötalugarne gällde, sfisom gräns mellan byar,
framför nlla andra märken 3 års gauiuial gärdesgard, i annat fall
råmärken, emellan hvilka gränsen skulle sträcka sig i rät
linea, dock sa alt den raka linien måste vika för laga häfd
eller så stort vattendrag, som kunde drifva en qvarn ’). Låg
sndant vattendrag uiellan 2 byar, ägde hvar by hälften hvar
ulan afseende pä byarnes olika storlek. Enligt IlelsLagen
sträckte sig byarnes äganderätt i vatten endast till smetsund
ocb nor eller smala sund, der de ägde hälften hvar, men i
sjöar eller sund hade de endast rätt alt disponera
stränderna till fiske med not ocb nät.
Svealagarne innehålla vida noggrannare föreskrifter om
1) f)erræ skat liwærgliin innan gaerdlis callæ, pæt suni slan<tit
hauir bre winter oc |>im lenger, f}ær a l>y wilu tiri. Y.
WGLagen JU. 37. Nu æ |iwar sn in mötas synrætta ok lagtia liæl‡>i p«
r in der laglibicfdi synrættn. ÖüLagen DB. üö: 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
