- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
93

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Räddaren i hafsstormen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utropade han plötsligt, vändande sig mot kusten, och dit
bortåt måste Fort Qverque väl ligga.“

Några mäktiga vågor slungade skeppet, oaktadt alla
manskapets ansträngningar, emot kustklipporna, som
kringgärda denna udde. Seende sin undergång för ögonen,
stirrade de olyckliga framför sig, då i detsamma en
fruktansvärd stöt skakade hela skeppet. Straxt derefter hördes
ett förfärligt brakande och nödrop från de i de nedra
skeppsrummen befintliga personerna. Skeppet hade stött
på en bank och sönderkrossats, och vattnet inträngde med
otrolig hastighet i vraket. På ögonblicket blef den i
beredskap hållna räddningsbåten nedfirad från fördäcket;
aderton menniskor, på hvilkas panna förtviflan stod skrifven,
samt en hund kastade sig i den för att drifva emot
land. Fåfängt hopp! Ett efterrusande vågsvall uppslukade
allt framför de på stranden församlades ögon.

Värdelösa spillror, en tom båt, plankor, bjelkar och
tunnor drefvo omkring på den vidsträckta vattenytan, till
dess de blefvo af vågorna uppkastade på kusten. Af
skeppsmanskapet voro blott sex personer så lyckliga, att
de snart upphunno stranden. Ännu en mensklig varelse
blef varskodd, som likasom i dödsångest höll sig fast vid
en tunna. Några bönder från en by på kusten blefvo
honom först varse. Dock håll! Hvad är det, som ännu
mera rörer sig derborta? Det är ett hvitt, lurfvigt,
lefvande väsende, som simmar ditut; man igenkänner en
pudel. Det trogna djuret! Det samm till tunnan och tog
från denna den dyrbara lasten. Dock hvilken ny
olyckshändelse! Väl har det trogna, kraftiga djuret fattat fast
tag i den vanmäktiga skeppsgossen, sin kära herre och
husbonde. En våg kommer — man ser ingenting mer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free