Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paul och Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X 82
uppskrifna. Med en förmaning att köra i
skridt släpptes de slutligen lösa.
När de kommo in på Smedjegatan, började medarne skära
i stenarne, ty snön var borta. Svarten stretade
och drog, men det gick bara steg för steg, och de
kunde icke begripa, hur det kunde vara så tungt. Per
piskade på Svarten, men denne drog allt hvad han
orkade, så att länderna stodo spända och broddarne
slogo gnistor om gatstenarne. Mats satt bara och
tittade uppåt de höga husraderna och beundrade de
märkvärdiga saker, som hängde utanpå husen; här
var det hästskor, vagnshjul; här fidlor, lutor,
basuner; här klädesplagg, harnesk, bössor; bagarn
hade hängt ut en kringla, snickarn ett bord, slaktarn
ett får l De ha väl så trångt inne, sade han till
far, då i detsamma en snöboll slog af honom mössan
bakifrån. Per och Mats vände sig om, och nu fingo de
se hela baksläden och medarne fullhängda med pojkar.
»Jänka er dän!» sade Per.
Pojkarne räckte ut tungan. Då lyfte Per sin piska och
slog i högen, men råkade slå så illa, att snärten
tog i ögat på en bagarpojke, som hade ett fat med
bullar på armen, hvilka han släppte, och gaf upp ett
förfärligt tjutande. I detsamma strömmade folk till,
och en förgrymmad smed steg upp i släden, slog Per
för mun och näsa, så att han såg solar.
»Ska* du slå gossen, din himla bondoxe!» skrek han.
Mats ville lägga sig emellan och ramla på smeden,
men då tog folkhopen parti. Slagsmålet fattade eld,
och Mats och Per voro genombultade, då stadens svenner
kommo fram och afbröto det med att uppskrifva de båda
fridstö-rarnes namn och kalla dem till rådstun.
»Det här är ju värre än i fiendeland>, sade Per,
»för här får man inte försvara sig.»
»Hvad har du här att göra då, oxmotare», sade
sme’n. »J°> JaS ska’ köra mat till dig,
annars får du svälta», sade Per.
»Hör på den fanders bassen», sade smeden. »De veta
rakt ingen hut, de där dyngdansarne, när de komma in
till folk! Men de ska’ min själ få lära sig!»
Svarten återfick sin frihet och med hela baksläden
full med pojkar, som slagit sig ner som kråkor på
åtel, måste han spjärna uppför brinken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
