Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Jansson: Näringslivets utveckling i Sverige sedan år 1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
MARTIN JANSSON
räckligt med produkter för landets behov. Brödsädesinförsel har
varit i stadig tillväxt, och alldeles särskilt gäller detta vete.
Konsumtionen därav har ökats alltjämt, under det att konsumtionen av
råg avtagit. År 1900 konsumerades 57.8 kglyete per invånare, år
1923 ej mindre än 101.4 kg, en ökning, som talar om förbättrade
levnadsvillkor och en höjd levnadsstandard. Statistiken har andra
siffror som peka åt samma håll, så t. ex. var konsumtionen av kaffe
år 1900 omkring 5 kg per person, men 1923 7 kg; av socker år 1900
omkring 18 kg, år 1923 nära 37 kg, en fördubbling alltså. För
endast femtio år sedan var konsumtionen av vete endast 26 kg,
av kaffe 2 kg och socker 7 kg per person — de äldre bland oss
minnas nog, huru sällsynt vetebrödet då var, åtminstone på landsbygden,
det var på sin höjd rågskorpor till det på mestadels rågknallar kokade
kaffet, till vilket sirap och endast vid högtider socker serverades.
Även om förhållandena voro mycket annorlunda år 1900 så hava vi
dock beträffande vete, kaffe och socker under den 25-årsperiod, som
nu skulle belysas, fått vara med om 1870-talets förhållanden,
nämligen under världskrigets dagar, då svenska folket var satt på
ransonering. Och därmed hava vi nämnt vad som åt de senare årens
näringsliv ej blott i Sverige utan i hela världen skänkt dess säregna
prägel. Även näringsstatistiken kom under denna så intressanta
tid så att säga ur led.
När man statistiskt vill jämföra förhållandena inom näringarna
under skilda år eller olika näringsgrenar sinsemellan måste en
gemensam grundval sökas och detta har sedan gammalt varit
penningvärdet. Man har värdesatt i kronor såväl handel och sjöfart som
produktion och fått jämförelsetal. Världskriget rubbade som bekant
även svenska kronans värde och gjorde detta till något obestämt
eller åtminstone svårbestämt. På olika sätt har man sökt giva
uttryck åt förändringarna i penningvärdet, ett av dessa anföres här,
då i följande tabell meddelas en index över partiprisens ändringar,
som Doktor Karl Åmark uträknat för äldre år och som kunnat föras
tillbaka ända till 1700-talet, tack vare våra markegångstaxor. Åren
från och med 1914 äro beräknade med hjälp av Professor Silverstolpes
index —- Kommerskollegii index började först 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
