Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. Ax. Appelqvist: Konkurrensen mellan järnväg och sjöfart som transportmedel för massgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONKURRENSEN MELLAN JÄRNVÄG OCH SJÖFART
203
svenska rederiet hade uteslutande kommit svenska järnvägar till
godo, så hade det ju ej varit fullt så beklagligt. Men i
föreliggande fall kommer endast den mindre delen av totalfrakten att
tillfalla svenska järnvägar. Man tar alltså bort ett transportarbete,
som hittills uteslutande varit svenskt, och sätter i stället ett annat,
där endast den mindre delen är svensk och där större delen
betyder ett alldeles nytt trafiktillskott till tyska, schweiziska och
österrikiska järnvägar.
Den svenska redaren möter alltså i detta fallet icke blott en
konkurrens från svenska statsbanorna, som är villig taga en frakt till lågt
pris, utan genom de svenska statsbanornas förmedling bli även
främmande järnvägar i tillfälle att konkurrera med den svenska redaren.
Och här är det fråga om länder, som på grund av billiga arbetslöner
och levnadskostnader i viss mån kunna erbjuda en dumpingkonkurrens.
Till järnvägarnes konkurrens med sjötrafiken hör också de
erbjudanden järnvägarne sedan länge brukat göra åt industriella verk,
som ligga vid kanal eller annan sjötrafikled, att notera sänkta
järnvägsfrakter under seglationstiden, men dessa medgivanden ha
också utsträckts att gälla såväl vinter som sommar på villkor, att
företagen sända allt sitt gods järnvägsledes. Genom en dylik
taxepolitik söka järnvägarne att direkt taga bort trafik från vattenvägarne
under seglationstiden. Och detta fastän man alltid ansett, att vi
i våra många vattenvägar ha en stor rikedomskälla. Men
naturligtvis upphöra de att vara en rikedomskälla, om de genom en
sådan taxepolitik förhindras fylla sin uppgift.
Man finner i statens järnvägars statistik följande upplysande siffror:
S. J. ekonomiska slutresultat.
År [-Bruttoinkomst-] {+Brutto- inkomst+} mill. kr- Utgifter mill. kr. [-Nettoinkomst-] {+Netto- inkomst+} mill. kr. [-Avkomst-procent-] {+Avkomst- procent+}
1913 88.69 66.86 21.83 3.87
1921 257.24 250.02 7.22 0.83
1922 207.04 182.76 24.28 2.68
1923 199.72 165.56 34.16 3.61
1924 192.03 155.77 36.26 3.70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
