Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 980 —
skall lefva. Jag har frågat Gud i mina bö-
ner, och han har svarat mig."
Men den knäböjande Signe svarade intet;
ty bakom modrens hufvud hade hon tryckt
sin näsduk mot ögon och mun, för att hejda
tårar och suckar.
Dock Ripa svarade, der han satt på en
träpall vid fru Auroras fötter och höll guds-
engelns fina hand i sin grofva, men trofasta.
Han svarade så sakta, att det nästan läti
som om" rösten : ljudat nere i hans hjerta:
"Jo visst.ska In defva, gudsengelen mir, ty
jag har också frågat Gud i mina böner. —
Men när I en gång går från oss, för att
be om rum för oss- alla hos Honom, som
inte törs låta bli att höra på er, ty hanär
rädd för att vara orättvis, den mannen; då
så ska” I inte grubbla på hvart stofehyddan
tar vägen, för si jag har allt tänkt på det
också "och. knogat ihop på sista åren till
ett jordagods.: Och igår blef det uppgjordt
och underskrifvet. Och I ska” ligga i murad
familjegraf, likasom det passar och passe-:
rar för salig barons: lilla Rora, och gamle
Ripa vill bara tinga på en liten plats ned-’
om fötterna. - Der blir min hundkoja. Men
vår herre ska” väl släppa in trogna pudlar
i himmelriket också, när di har gudsenglar;’
som lockar dom med sig, och när di inte
skäller och - bullrar, utan bär sig åt, som
hade di fatt folkvett deroppe."
Men Ripa kunde inte tala längre; han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
