Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 183 —
Och grosshandlaren afslutade sin fras med
ett fnittrande, som skulle föreställa skratt,
men som i detta ögonblick snarare föreföll
som skränet från en olyckskråka.
<Hör nu, mina herrar greker!" — åter-
tog herr Wachtel — "Säg mig en sak så
god som två och efter vi nu litet hvila oss
från studierna, minns ni verkligen riktigt
säkert alla detaljerna vid den der drunk-
ningsprocessen? — Var det verkligen Bruno,
som hängde sig fast på sin vän, och höll
på att dra honom till botten, eller hängde
ni er inte, som helt naturligt var, helt sim-
pelt på hvarandra och tänkte: "”sauve qui
peut! sauve qui peut!"?
Birger rodnade och teg, Bruno rodnmade
och svarade:
"Det der har jag ju berättat pappa fera
gånger förut. Birger tänkte inte på någon-
ting annat än att rädda sin vän; derför
gaf han sig sjelfmant ner i det iskalla vatt-
net, derför slogs han som en hjelte med
döden, och det sista jag minnes var hans
förtviflade blick, då han såg mig sjurka.
Om någon af oss tänkte ”sauve qui peut”
så var det väl jag, som i dödsångesten klam-
rade om hans ben och sökte dra honom
med mig ner i djupet, men inte han, som
ännu, då han trodde mig död, simmade om-
kring som en trogen Newfoundlandshund,
för att åtminstone rädda liket. — Men det
der var ingen handelstransaktion, bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
