- Project Runeberg -  Bidrag till Sveriges historia efter 1772 /
102

(1882) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Eva Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

duell dem emellan dock utan skada.1 Gardesofficerarne
uppsade tjenstgöring med Sparre. Konungen ville hafva honom
qvar men fåfängt. Han måste taga afsked, lefde i Småland
fattig och gjorde konkurs. Ehrenhoff måste äfven taga
afsked, och blef lurendrejare. Gustaf fattade hat mot gardet2
och reducerade det till 1 200 man; och de officerare, som
motarbetat Sparre, afdankades. De qvarstående, som mest
deltagit i saken, sändes till garnisons-tjenstgöring i Waxholm.
Detta var första anledningen till Ribbings missnöje.3 Sedan
inrättades af Dahl fricorpsen Svarta och Hvita gardet efter
Leksand och Moradrägterna.

(Sagesman: Baron J. G. BanérpåSjöö enligt rykten i hans ungdom’.

Dä gardesofficerarne vägrade tjenstgöra med nämnde
Sparre, ville konungen nämna honom till kaptenlöjtnant vid
drabanterna. Dessa vägrade dock mottaga den, som gardet
förskjutit.4 Gustaf tillkallade då före en parad gardes
offi-cerarne och tillsade dem, att samma dag låta Sparre stå i
deras rad framför fronten, efter hvilket bevis på bibehållet
anseende inom gardet konungen hoppades, att drabanterna
skulle mottaga Sparre. Men dä officers-corpsen kom ned i
slottshvalfvet, afklädde de Sparre uniformen och drefvo
honom sålunda ifrån sig och gingo sedan utan honom till paraden.

(Berättadt 18-19 vid Gustafsberg af Baron J. T.? Stjernstedt,
kapten vid gardet, hvilken hört uppträdet omtalas af äldre
slägtin-gar, som deri deltagit).

Georg Magnus Sprengtporten i Holland nära att för
skuld arresteras, bad Gustaf den tredje om hjelp.
Konungen sände genom Creutz en vexel pä f50 000?). Creutz
i distraktion glömde brefvet. Sprengtporten insattes pa
Salpetriére. Creutz fick efter 6 veckor se brefvet och
fram-lemnade det. Sprengtporten befriades men trodde envist, att
det var en tillställning af Gustaf den tredje, deraf hatet.5

Sprentgporten lemnade Sverige 1787.

(Berättadt 1847 af baron K. D. Hamilton på Boo).

1 Se härom en utförligare och något olika berättelse Fersens
Skrifter 6.47-—50; likaså bref från hertiginnan af Södermanland 6.105,
166. Heml. Handl. 2.140, noten.

2 Se härom Fersens skrifter 7.4.

3 Se vidare härom Fersens skrifter 7.10,11.

4 Se Fersen 6.130,131.

5 I Ehrenströms Anteckningar sid. IV antydes Sprengtportens
penningebetrvck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:43:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afbtsvhi/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free