Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta gången i politiken. Han och drottningen, som trodde sig
vara starka nog, sedan de kastat sig i hattepartiet och
inente sig vunnit grefve Fersen till kropp och själ, öfvertalte
konungen att i rådet yrka på riksdag. Rådet bestod mest
af det så kallade mössepartiet och fann, att riksdag vid
den tidepunkten icke var lämplig, och gick således icke in i
den tanken att vilja sammankalla ständerna, hvarpå
konungen en dag kom in i rådet och afsade sig regeringen och
iade ned sin spira. Rådet hade vid detta tillfälle gifvit
konungen vid hand med nog starka uttryck grundlagarnes
innehåll och det så, att kronprinsen, som med konungen ingått i
rådkammaren, blef något skrämd och sade till konungen »E.
Maj:t gör bäst att gå ut, ty han är icke här bland sina vänner».
Kronprinsen for då omkring till alla kollegierna och
förklarade dem å konungens vägnar inaktiva till ständernas
sammankomst, dem rådet då såg sig tvunget att till april
1769 sammankalla till Norrköping, som konungen sjelf ansåg
tronen ledig. Ständerna sammankallades derpå till
Norrköping, och rådet afsattes, dä ständerna bådo konungen
återtaga regeringen, det han gerna gjorde, som han var i fruktan
att blifva tagen på orden, hvarföre han sade till sina
förtrogna vänner sedan, »När jag lägger min spira ned, skall
det blusa sju väder».
Drottningen och kronprinsen, som mycket och
outtröttligt arbetade att få grefve Axel Fersen till landtmarskalk.
trodde sig nu hafva vunnit spelet, sedan han det blifvit, och
de rådsherrar, som voro misstrodda, blifvit afsatta, då de
mente sig derigenom få mera magt; men detta slog felt äfven
denna gängen likasom år 1756, då flere af det hederligaste
folket i landet måste räcka sina hufvuden under bödelns bila,
hvilka hofvet då lemnade i sticket. 1756 då hattepartiet
var rådande, och hela rådet var af det samma partiet, som
utgjorde en verklig aristokratisk regering, fann radet för godt
att börja ett krig för att, om det lyckeligt utslagit, befästa
sig mer i sin magt och myndighet, och det utan att
ständerna viste det minsta deraf. Visst var, att mycket missnöje
var i allmänhet öfver rådets sjelftagna myndighet; och hade
de många i arméen emot sig, hvarföre ock riksrådet baron And.
Höpken i rådet fält de orden, att man borde skicka ut desse
frondörerna för att göra sig af med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
