- Project Runeberg -  Bidrag till Sveriges historia efter 1772 /
12

(1882) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Eva Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


6:o. År 1877 af protokoll-sekreteraren Joh. v. Engeström
i samlingen »Historiska Anteckningar och bref».

7:o, 8:o. Flerestädes meddelade utdrag ur anteckningar,
som blifvit efterlemnade af kammarherre A. L. Hamilton
och af Gustaf den tredjes lifmedikus N. Dalberg.

Alla dessa herrar, flere på sin tid högt aktade, hafva
med i det hela öfverensstämmande åsigter tecknat Gustaf den
tredje såsom en ganska klandervärd både menniska och konung
och berättat efter honom en mängd föga hedrande drag.

Att alla dessa konungens samtida hyst om honom en
sådan öfvertygelse; — och att de ansett sig böra till
upplysning för framtiden efterlemna sådana anteckningar, detta
innebär en för nämnde konung ytterst svår anklagelse, och
bör ej blifva utan inflytande på hans historia.

Eller skall man kunna i längden fasthålla den åsigten,
att ofvannämnde män varit så ensidiga, så samvetslösa
personer, att de, drifna af partisinne, af personlig eller
ståndsegennytta, nedskrifvit och åt framtiden efterlemnat
uppsatser, fylda af osanningar och mot nämnde konung uppdiktade
anklagelser? Omöjligt!

Säkert är dock, att man hittills föga lyssnat till deras
vittnesbörd. Nämnda källskrifter hafva innehållit en mängd
nya för både konung och land högst vigtiga uppgifter, på
hvilka dock hvarken tidningar eller lärda tidskrifter fäst
vederbörlig uppmärksamhet, [1] och hvilka derför ej heller
blifvit hvarken faktiskt vederlagda eller som historiska fakta
antagna. På den senaste häfdateckningens omdöme öfver
nämnde konung hafva de likväl börjat i någon mån inverka.
Den rojalistiska förgudning, som med afseende på Gustaf
den tredje utmärkte 1820-talets politiska reaktion, och hvars
återglans bestrålar v. Beskows teckning af samme konung,
har under senare tider gifvit rum för ett mer historiskt
åskådningssätt. De lefnadsteckningar öfver nämnde konung,
som förekomma i senare verk, innehålla många och svåra
anklagelser. Så stor är skilnaden mellan 1820 och 1880.


[1] Tvärtom. Pressen gillade i allmänhet Beskows panegyriska
teckning af Gustaf den tredje såsom en »ur tillförlitliga källor
framgången opartisk historia»
. (Aftonbladet 1862, N:o 218). I Dagligt
Allehanda för d. 28 jan. 1862 läses: »Friherre v. Beskows afhandling
är den första på en sant historisk grund byggda teckning af Gustaf»
.
Längre fram blef pressens bifall dock ej så fullkomligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afbtsvhi/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free