- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
225

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 22. Konsul Barks dom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 25 —

Men ha vi bara godt om pangar, får du nog annan syn på
saken. Och nu nog för i kväll. Jag är dödstrött ocli vill
sofva tills i morgon bittida. Har du något att äta?»

»Nej, inte en bit bröd en gång!»

»Såå, och dock gör du dig samvete af, om vi lätta den
rike konsuln på ett par tusenlappar. Gå du ned efter litet
mat och några halfvor öl, i morgon betala vi alltsammans!»

Dermed lade han sig ned på den hårda bädden och
somnade genast.

Det var redan sent på aftonen. Frida satt vid fönstret
med barnet i sitt sköte. I hennes bleka, uthungrade ansikte
kunde man läsa ett bestämdt beslut.

Så snart hon tyckats sofva det hungriga barnet, lade
hon det på sin bädd och lyssnade sedan, om hennes nian sof.

Då hon förvissat sig derom, smög hon sig fram till
honom och drog papperspaketet ur hans ficka.

»Skall jag våga?» tänkte hon. »Ja, hellre må vi hungra
ihjäl än lefva ett ohederligt lif i öfverflöd.»

Den unga kvinnan kastade en sjal öfver axlarna och
lämnaden bostaden.

»Jag hinner nog tillbaka tills han vaknar, och då må
han gärna slå mig. Då kan ju intet ändras !» mumlade hon.
»Jag skall taga reda på, hvar justitierådet bor, och jag blifver
insläppt, om jag säger, att det är fråga om viktiga papper.
vSedau skall nog Gud hjälpa mig!»

Hon skyndade utför trapporna och bort till Östermalm,
Snart stod hon utanför porten till ett af Sturegatans
förnämsta hus, där portvakten på hennes upprepade ringningar
slutligen öppnade.

»Hvad vill hon här midt i natten?» hväste han yrvaken.

»Jag vill tala viel justierådet Bark. Det är ytterst
viktigt», sade hon.

Portvakten mätte henne med en tviflande blick.

»Så här dags! Det går nog inte för sig. Hon får väl
komma igen i morgon», svarade han och ville stänga porten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0899.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free