Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 18. »Jag älskar dig»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbrast hon. »Jag är eder oändligt tacksam att ni tog mig
med er, men jag är en dåre, som besvärar er så.»
»Gamla visan, Therese! Hvarför talar ni alltid på det
o
sättet. Angesten dref er landsvägen framåt, och att ni nu
befinner er hos en ungkarl må väl kunna ursäktas genom de
ovanliga förhållanden, hvarunder —»
»Jag har också i första förskräckelsen funnit mig deri»,
afbröt hon, »men nu sedan jag hunnit lugna mig, har jag
insett, att jag ej kan stanna här längre. Jag måste härifrån!»
Förskräckt såg Konrad på henne.
»Härifrån?» sade han. »Det är ju omöjligt. Sade ni
inte själf, att ni vore förlorad, om ni råkade i polisen
händer, emedan edra fiender äro för mäktiga, och ni ej kan skaffa
några bevis på er oskuld.
»Ja, -—- men jag måste ändå härifrån.» ’
»Hvart tänker ni då taga vägen?»
»Det vet jag ännu ej —jag vet blott att jag ej kan stanna
här. Gud skall nog hjälpa mig sedan också.»
»Tänker ni också på, att man söker er öfverallt i hela
landet och att inte en dag skulle gå innan ni fölle i
polisens händer. Och hvilka faror hota er inte. Har ni glömt,
hvad som kunnat hända er hos Törne? Det samma kan ske
öfverallt och inte alla hafva tålamod, att såsom Törne vänta
tills en räddare kommer.»
Snyftande dolde Therese ansiktet i händerna.
»Och skulle ni också undgå samvetslöse mäns komplotter»,
fortsatte han, dock utan misskund, »så måste ni ju dock en
dag falla i polisens händer. I båda fallen är ni ju förlorad.»
»Det der vet jag allt för väl», stönade Therese, »men
ändock måste jag bedja er att få gå.»
Den fuktiga, förtviflade blick, som sökte hans vid dessa
ord, var allt utom egnad att lugna honom. Han reste sig
upp och ställde sig alldeles intill Therese.
»Hvarför vill ni inte stanna under mitt tak?» frågade
han med vek, af rörelse darrande stämma. »Har jag varit för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
