Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 13. Räfven åter i arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 144 —
Fiskalen kunde ej återhålla ett uttryck af beundran öfver
hennes aldrig tröttnande energi och kraft, som möjliggjorde
för henne att genast efter den tröttande resan utan ett
ögonblicks hvila omedelbart börja arbetet.
»Jag var, som sagdt, hos herr Törne och jag misstänker
starkt, att han ej var alldeles utan skuld till att Therese Ek
kunde rymma.»
»Omöjligt! Betänk då, att ingen människa visste, hvar
hon fanns, förr än han gjorde anmälan derom.»
»Ja, men försent. Han visste nog, hvem han hyste i
sin villa, långt innan han gjorde anmälan.»
»Det torde nog blifva svårt att leda i bevis.»
»Det tror jag knappast, ty jag tror mig kunna bevisa,
att han fortfarande står i förbindelse med henne.»
»Det vore intressant. Låt höra!»
»Först märkte jag hos herr Törne att mina
efterforskningar voro honom allt annat än angenäma, ja, han kunde
knappast bibehålla sin fattning. Jag ville se det rum, som
Therese Ek bebott, äfvensom höra tjänstepersonalen, men
detta afböjde herr Törne under förmenande, att det tjänade
till ingenting, ty han betjäning förstod ej ett ord hvarken
tyska eller svenska, och det har jag öfvertygat mig om vara
sannt. Jag tog då husets och trädgårdens läge i ögonsikte
och insåg genast att en rymning vore omöjlig, om ej
dörrarne öppnats och betjäningen under en eller annan
förevändning aflägsnats. Jag lämnade huset, men fortsatte mina
efterforskningar i omgifuingarne och i ett snedt emot den
Tör-neska villan liggande litet hus erfor jag, att herr Törne
natten före det anmälan gjordes kom sent liem. Han hade
också en herre i sällskap, en herr Lindén, som var mycket
väl igenkänd der i trakten, ty han och Oskar Bark voro ju
förr mycket tillsammans, men sedermera hade de skilts i
ovänskap, ja, till och med efter hvad det säges duellerat för
någon skurkaktighet, som Bark begått. Det hör ju
egentligen inte hit, men jag kan ej underlåta att påpeka, att hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
