Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 9. Ett nytt skurkstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
»O, min Gud, hur har hau kunnat komma på den här
tanken. Det är väl fruktan för fattighuset.»
»Hvad menar du!» afbröt Oskar häftigt.
»De två millionerna. — Om vi måste betala dem —»
»Tig med det. Vi skola få behålla dem, om vi äro
förståndiga. Se efter att Fredrik inte pratar om det här nu
bara. Ingen behöfver få veta något om det, ingen annan än
— hon !» Han pekade dervid på Wally.
»Men din far —?»
»Han skall snart vara kry igen—jag hoppas åtminstone
det — såret tycks inte vara djupt.»
Konsulinnan gick ut för att kontrollera Fredriks
göranden och låtanden.
Oskar lyfte upp Wally och bar henne in i ett
angränsande rum, der han lade henne på en soffa, under det han
halfhögt mumlade: »
»Såå, det gjorde ett sådant intryck på henne. Nå det
var presis som jag ville ha det. Den här saken glömmer hon
nog inte så lätt.»
Dermed gick han åter in till konsuln, der en egendomlig
anblick mötte honom.
Den nyss sanslöse konsuln satt upprätt i soffan,
sysselsatt att torka blodet af sig. Oskar lyssnade vid dörren ett
ögonblick och varnade sedan:
»Akta dig!»
»Hvem kommer?» frågade fadern.
»Ingen alls, men Fredrik eller mamma kan vara tillbaka
hvilken minut som helst.»
»Jag måste ju torka blodet ur ögonen på mig, det käns
så fördömdt obehagligt.»
»Hvad tusan har du tagit dig till?»
»Jag skulle blott skjuta förbi pannan och sveda bort
litet hår, men min hand måste ha darrat, eftersom huden
också följt med. Såret bränner som tusan och blodet rinner
ju i ansiktet på mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
