- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
162

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 11. »Bröllopet» i Almenau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2 —

slut snart. Blott vi få den lilla med oss, äro vi färdiga med
Alm en au.»

Han hjälpte artigt upp fru Parlow, hvarpå gubben ocli
han själf togo plats och färden ställdes genom bygatan ned
till det hus, bröllopsskaran nyss lämnat.

I ett rum på nedre botten satt den lilla och lekte med
blommor, då modern steg in och snyftande tryckte henne
till sitt bröst och hastigt aflägsnade sig med barnet i
famnen, hvarpå vagnen åter rullade i väg.

Då de från det inställda bröllopet återvändande ånyo
fingo syn på främlingens åkdon, som kom vägen fram för
att förbi kyrkan åter taga vägen till Gäbrisweiler började de
uttrycka sitt ogillande af det skedda genom högljudda
skymford och Walter, som var totalt från sina sinnen, kastade sig
framför de framsprängande hästarne och liögg fast i
tötn-marne.

»Stanna, stanna!» skrek han, men bullret af vagnen
förtog ljudet.

Främlingen reste sig, ryckte piskan från skjutspojkeu
och slog hästarne med densamma. Ovana vid den
hård-händta behandlingen stegrade sig djuren, och då de erhöllo
ännu ett rapp satte de af i fullt sken, trampande ned allt,
som kom i deras väg.

Wally lutade sig med slutna ögon halft vanmäktig mot
svärfadern, som hade all möda att hålla sig och de andra
kvar i det hit och dit slingrande fordonet.

Sedan han åter lyckats lugna hästarne något satte sig
främlingen ned, som om intet passerat.

Midt på landsvägen låg Walter med dödens blekhet öfver
sitt ansikte och rundt omkring honom stodo byinvåuarne,
hvaraf många i vanmäktig vrede knöto händerna hän mot
den bortilande vagnen.

Den unge mannen hade trampats ned af hästarne och
fått ett slag i hufvudet af en hof, hvarjämte äfven
vagnshjulen delvis gått öfver honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free