Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 7. På »Blå Ankan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 —
Han teg en stund, hvarpå han fortsatte sin tankegång:
Men tänk om det är försent, jag kommer kanske att
försvinna liksom Paulsen. Inte för att de knnna ha någon
förhoppning att komma öfver några pängar hos mig, men
de tyckas misstänka mig.
Det ligger naturligtvis i deras intresse att till hvarje
pris undvika, att polisen blandar sig i den här saken. —
Och den der i gästrummet. Det föreföll mig som om det
skulle varit Ström. Men jag känner ju inte igen honom, och
förbrjtarealbumets fotografi af honom var så gammalt. Men
hvar är då den der Ek, hans kamrat? Kanske han också
är i närheten. Förbaskadt dumt, att jag inte tittade på
gossen litet närmare i alla fall. Men kanske skadan kan
repareras; om jag smiter härifrån och underrättar »Räfven» och
Merkel, så skola vi väl om en halftimme hafva poliskedja
omkring det här nästet.
Storm lyssnade vid dörren, men kunde ej höra ett ljud.
Antingen hade alla gått till sängs eller också sutto de i
gästrummet. Detta senare var mest antagligt, ty han hade ej
hört någon dörr öppnas eller stängas.
Storms rum låg nära marken och det enklaste vore ju
att gå ut genom fönstret och eftersom dörren var låst skulle
man ju ej ana det minsta, förr än det vore för sent. Men
då han försökte öppna det, fann han att tre järnstänger
stängde vägen för honom. Med en förbannelse på läpparne
studsade han tillbaka. Derpå försökte han att skaka loss
stängerna, men de sutto fästade långt ned i stenmuren och
det fanns ingen utsigt att lyckas, hvarför han vände sig mot
dörren och försiktigt drog från regeln. Men det lyckades
märkvärdigt nog ej att öppna dörreu. Storm rj-ckte i låset,
men dörren gick ej upp, ehuru låsmekanismen fungerade
utmärkt.
Nu var det honom fullkomligt klart, att dörren var
spärrad utifrån och han instängd, som en kalf i en kätte.
Med revolvern i ena handen slog han hårdt på dörren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
