- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
103

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 8. Framåt på brottets bana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— io3 —

firmor eller något dylikt. Det är nog bäst, att jag är borta
ett halft år, men under tiden ligga vi naturligtvis i oafbruten
korrespondens. Förtro dig ej till någon, allra minst till mor
eller Emelie. De skulle hastigt och lustigt sörja för att våra
planer blefve bekannta».

Konsuln nickade.

»Saken är ju så pass farlig, att vi bäst hafva den för oss
själfva. För öfrigt gläder det mig, att du håller fast vid din
plan, på hvars framgång jag hoppas, och som skall jaga bort
sorgerna för evigt. Jag hade nästan börjat tro, att du hyste
den vansinniga tanken att gifta dig med Emelie».

En pröfvande blick ur konsulns ögon träffade sonen.

»Hur kom du på den tanken?»

»Ja, för att säga rent ut tycker jag flickan under sista
tiden, allt sedan du slog upp din förlofning, uppfört sig så
märkvärdigt. Den forna enkelheten är alldeles borta hos henne,
och gång efter annan låter hon liksom påskina, att hon snart
väntar sig få intaga en framstående plats här i huset. Men
detta kan naturligtvis ej bli tal om».

Oskar uppgaf ett kort skratt.

»Emelie är ju galen, om hon tror att jag skulle gifta mig
med henne, som är fattigare än en kyrkråtta. Men flickan
är full af njutningslystnad och begär efter guld. Och derför
har hon naturligtvis kastat sina blickar på mig. Jag behöfver
väl ej säga, att jag ej en enda gång haft en tanke ditåt. Du
vet ju, hvad vi kommit öfverens om för att få behålla
million-arfvet».

»Ja — och jag är nu fullkomligt lugnad. Ett litet
svärmeri betyder ju här alls intet, endast ett äktenskap vore
afgörande» .

»Alltså reser jag till Schweitz med kurirtåget i morgon
kväll, först till Zürich och så vidare till Glarus. Ringen och
de der underrättelserna, som jag fick af Cohn skola hjälpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free