- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
54

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 4. Svunnen lycka!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2 54 —

Dessa rader sändes genast derpå till Bark och träffade
honom i tänkbarast sämsta lynne.

Det var just samma morgon, som den frist, han gifvit
Stens för att skaffa rätt på Gerda, var utgången. Då detta
trots den arma hustruns alla bemödanden ej lyckats, måste de
naturligtvis flytta. Han vore väl ändå en man, som stod vid
sitt ord.

Strax på morgonen hade han redan sagt till en arbetare
att flytta in i Stens lägenhet och befallt honom att säga till
Stens att genast afflytta. Hjälpte detta ej, skulle några andra
arbetare hjälpa till med att vräka ut deras saker.

Arbetaren såg sig nödgad att utföra disponentens
befallning, men redan efter en halftimme återkom han och
underrättade om, att det ej lyckats honom att af hysa de gamla.

Sten hade under de gräsligaste eder vägrat att lemna
lägenheten. Hustrun låg pä den usla bädden, sjuk i någon
bröståkomma.

»Nå men ni tog väl några arbetare till hjälp?» frågade
Bark.

»Ja, nog gjorde jag det alltid», svarade arbetaren förlägen,
»men —»

»Nå?»

»Kamraterna följde med upp till Stens, men då de sågo
eländet der, vände de om, sägande, att det vore en stor skam
att taga sina händer vid detta. En till och med skällde ut mig».

Barks ansigte blef blodrödt.

»Jag skall lära de der socialistfröna lydnad, jag», röt han.
»Hvad var det för några?»

»Berg, Linder och Jansson», svarade mannen dröjande.
»Men några socialister äro de ej, herr Bark, och finge jag ställa
en bön till disponenten, så låt Stens —»

»Jag behöfver ej dina råd», afbört Bark skarpt. Du skall
ha lägenheten, och jag skall sköta om, att den blir utrymd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free