Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 2. En kamp för lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 2 25 —
Den rike köpmannen, som af Gerdas minspel lätt kunde
sluta sig till hennes tankar, afbröt hennes funderingar med
ett kort:
»Nå, mina villkor har jag sagt er. Vill ni — eller vill
ni inte?»
Utan ett svar vände Gerda sig om och lämnade
kontoret. Utkommen på gatan ställde hon sina steg utan
en minuts fundering till kommissionskontoret för att möjligt
försöka få ännu några adresser.
»Jaså, ingenting, som passade nu heller», brummade
kontorets egarinna. »Ja, då kan jag ej ge er några flere adresser.
Det måste vara något fel med er då».
Dermed vände hon den stackars flickan ryggen och gick
in i ett annat rum.
Gerda hade ej heller ett ord mer att säga.
Krampaktigt bet hon tänderna samman och tyckte nästan att
hjärtat upphörde att slå. Hon måste gå nu, då det visade
sig omöjligt för henne, att trots sin goda vilja på ett
hederligt sätt taga sig fram i världen, men hennes knän ville ej
bära henne. Suckande sökte hon stöd mot en träbänk i
rummet.
»Hur står det till, fröken?» afbröt en lugn stämma hennes
tankar, och en gammal man närmade sig henne. »Har det
ej lyckats er att få någon plats?»
»Nej», lyckades hon framstamma.
Efter några minuters samtal med ett af biträdena vände
den gamle mannen — det var egarinnans äkta hälft — sig åter
till Gerda.
»Ja, det är sannerligen inte lätt, att få något åt er. Ni
har ju inga betyg och har kanske ändå stora anspråk. Men
vi ha alldeles nyss fått en adress här, som kanske vore nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
