Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 2. En kamp för lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 2 20 —
belysning plötsligt öfvergått till mörker. Blott här och
där syntes en flämtande fotogenlampa nödtorftigt belysa
vägen, tills äfven dessa upphörde vid Carlberg.
Hon egnade dock ej en tanke åt faran, att vid denna
tid på dygnet ensam befinna sig i hufvudstadens utkanter.
Hon hade plötsligt erinrat sig, hvad den uslingen Bark sagt
henne om föräldrarne. Andligt och moraliskt förfallna,
hänvisade till den skurkens nåd, inhysta i ett smutsigt hål, den
gamle, hederlige fadern en drinkare och modern —
Vid tanken på allt detta elände, som hon ju var skulden
till, började hon bittert gråta, och den ena sucken efter den
andra trängde sig öfver hennes läppar.
Framkommen till den bro, som leder öfver
Carlbergs-kanalen, satte hon sig ett ögonblick på broräcket och stirrade
ned i vattnet. Ingen människa syntes till. Allt var dödstyst,
hemskt. Endast från stadens bullrande lif hördes ett svagt sorl.
Om hon skulle —
I lugn och ro skulle hon här kunna söka döden. Ingen
skulle höra henne, om hon också i sista stund ångrade sig
och genom rop sökte hjälp.
Men nej, än en stund ville hon lefva, blott en liten stund.
Huttrande af köld och ångest fortsatte hon vägen öfver
bron och längs kanalbanken åt Hornsberg till, allt under det
begäret att lefva och önskan att genom döden göra ett slut
på alla sorger och bekymmer kämpade en förtviflad strid i
hennes inre.
Hon gick ut på en brygga vid kanalens slutpunkt,
beredd att med en kraftig viljeansträngning kasta sig i vattnet
Men åter fattades hon af en förfärlig ångest, och hennes
fötter vägrade att göra tjänst. Tanken på den mörka, kalla
grafven ingaf henne afsky och bringade henne att vackla i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
