Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 18. Missräkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
förolämpad eller bedragen, ej ens för ett — mord. Kom ihåg
att min kärlek är som en glödande lavaström!»
Oskar Bark slog ned ögonen och vände sig bort.
»Du är för uppskakad, Emelie, och bör lugna dig. Jag
måste dock skynda mig nu, du har uppehållit mig längre än
jag beräknat», sade han och sökte omfamna henne. Men hon
gled undan.
»Ja, gå! Nu vet du, hvad jag väntar på!»
Med en hastig helsning aflägsnade han sig. Utkommen ur
rummet torkade han svetten ur pannan och tänkte vid sig själf:
»För tusan! Den flickan kan hålla en varm. En riktig
ziguenerska! Vet då fanken, om jag inte till slut får ångra mina
små skämt med henne. — Bah!» fortsatte han tankegången, »hon
får väl vara glad öfver, att hon har så godt som ett hem hos oss.»
Under dessa reflektioner hade han lemnat villan och stigit
upp i sin vagn, som på en kort stund förde honom in till det
bullrande hufvudstadslifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
