Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 9. En sorglig upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 94 —
»Ja», ropade Gerda, »jag har skjutit honom derför, att han
ville döda mig och de mina.»
En arbetare vände sig till Brand: »Han har bedragit henne,
och det tycks hon först i dag hafva förstått. Det är en
halftimme, sedan hon sköt honom på kontoret.»
»Är han död?»
»Ja, man påstår det. Men vi stå alla på hennes sida och
sätta hellre eld på fabriken, än vi —»
Han tystnade hastigt vid att ett fönster öppnades.
»Konsuln», gick en hviskning genom hopen.
Verkligen! Det var konsuln själf. Han lutade sig ut
<?enom fönstret och skrek med af vrede nästan kväfd stämma:
•O
»Gå er väg! — Skingra er! — Annars låter jag skjuta
ned er som hundar».
Ett vildt skri blef arbetarnes svar.
»Ut med tyrannen!» hördes en röst, och alla störtade mot
kontorsbyggnaden.
Då small ett skott. Bark hade lossat det.
En arbetare föll omkull, träffad i skuldran.
Gerda, som följt med skaran, sökte nu hindra dem att
framtränga.
»Stanna», skrek hon, »låt intet mera blod flyta för min
skull. Tänk på edra familjer.»
Men de upphetsade arbetarne hörde henne ej. De rusade
blindt framåt. Då hördes hästtramp på gatan.
»Ridande polis!»
Alla stannade och bildade ring omkring Gerda. Brand var
en af de främste. Han befann sig i ett slags extas, som
beröfvade honom hvarje klar tanke.
»Se opp!»
En trupp på åtta beridna poliser sprängde in genom porten.
»Skingra er här», sade öfverkonstapeln. »Hvad är det här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
