- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
73

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 8. Ett steg mot afgrunden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 73 —

Gerda kände sig underlig till mods i denna för henne
ovanliga omgifning.

»Så. Låtom oss nu taga af kapporna och snygga till oss
litet. Der sitter en spegel. Du skall se, att herrarna som
komma äro eleganta herrar. Och hvad mer? Vi ha roligt
ett par timmar, ingenting vidare. Visa dem bara inga sura miner».

»Men du har ju ännu inte sagt mig namnet på den der
herrn, som vill göra min bekantskap».

»Namnet? Ja ser du, det vet jag inte själf. Men det är
en fin och rik herre och intim vän med min »gosse». Du
kan väl själf fråga, hvad han heter.»

Plötsligt slog samvetets röst åter Gerda, och under
snyftningar dolde hon ansiktet mot soffans svällande kuddar.

Charlotte höll på att blifva ond. Hon hade all möda i
världen att lugna sin väninna.

»Spotta i din näsduk och tryck det mot ögonen», tillrådde
Charlotte, då Gerda ändtligen lugnat sig. »Kyparn behöfver
ju inte se, att du gråtit. Vi skola dricka ett glas vin medan
vi vänta, det skall göra dig godt». Hon tryckte på den
elektriska knappen.

»Vin», beställde Charlotte, då kyparen inträdde. »Vanliga
sorten.»

Kyparen bugade sig. »Skada på den andra lilla, hon är
verkligen riktigt vacker», tänkte han för sig själf, då han kom
ut. »Bah! En af tusende! Så börja de ju alla!»

Charlotte tvang kamraten att smaka på det söta, röda
vinet, som kyparen serverat, och snart kände Gerda ett
ovanligt välbefinnande. Som eld rusade vinet genom hennes ådror.

Plötsligt öppnades dörren, och två leende ansigten blefvo
synliga. Det var två unga, eleganta snobbar.

»Ah, superbt!» skrattade den ena. »Det var förståndigt af
dig, Charlotte, att taga med din vackra väninna i afton», och
derpå presenterade han sig själf med ett:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free