Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De olika lantarbetargrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetet. Hellre butiken, cigarrboden, mjölkmagasinet eller
fabriken än den smutsiga, stinkande ladugården. Hellre
prostitutionen än den råa behandlingen av herrar och drängar
på,herrgården. Hellre syfilis än atrofi och utsugning i
glädjelöst slaveri. Hellre döden i rännsteman än att brytas ned
vid jorden och sluta på fattigstugan.
Icke står uppf stran av arbetarklassens barn i allmänhet
på någon särdeles hög nivå; men i staden är barnens
uppfostran underlättad. Skolan ligger ofta blott tvärt över gatan.
Barnen stiga upp halv åtta och kunna dock vara i skolan
före klockan åtta- Redan till midcfhgen äro de hemma och
ha eftermiddagen fri till lek, läxläsning och glädje åt mor.
Men därute på landet skola barnen upp ett par timmar
tidigare för att traska den långa vägen till småskolan och först
på kvällen äro de åter hemma — — trötta och förstörda.
Det finns, inga ”kindergartnerier” på landet! Skolan, som
skulle lärå dem kärleken till naturen och glädjen vid jordens
arbete, är ännu inte rest. Ofta försummas barnens
skolupp-fostran dä igenom, att de tvingas till arbete på herregården,
där de alltså tidigt fostras till hat och avsky för ’allt vad
till jorden hör. När de vuxit upp och kunna handla själva
— säga de farväl till „den mark, som tog deras barndoms
glädje och deras ungdoms lust.
Icke behandlas arbetaren i staden särskilt väl; tvärtom
stå; i den vägen ännu mycket att lära av humanismens allra
enklaste grundsatser. Men jordbruksarbetaren befinner sig
’under en mycket strängare och mer personlig och
godtycklig behandling. Ju okunnigare och råare hans härska e är,
desto hänsynslösare regemente. På många gårdar
underkastas tjänarna verklig husaga. Knölpåken regerar med makt
och myndighet. Godsägaren skipar med egen hand i
enlighet med sitt lynnes växlingar rättvisa. Lantarbetarna står i
varje fall ensamma och försvarslösa.
Efter G. H:son Holmberg citerar jag de ord. som en
brandenburgsk godsägare lär ha fällt: ”Tala icke om våra
arbeta;es höjande; packet måste svälta och frysa om vintern
och smaka piskan om sommaren, sedan skall det nog bli
bättre”. Jag har haft anställning hos en svensk
godsarrenda-tor som regerade ända in i år 1918 efter dessa ord, intill
prick och komma. Om alla de lantproletä er, som det år
detta skrives .smakat käppen eller sina herrars nävar, kunde
berätta det, vore det nog att föranleda införande av en ny
paragraf i lagboken.
Men låt oss inte tala bara i ”allmänna ordalag”, utan i
stället särskilt påpeka sådana fall som det under
lantarbetarestrejken i mellersta Sverge 1919, då bönderna demonstrerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
