Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsrätt - Om ägors fredande mot skada av annans hemdjur samt om stängselskyldighet - II. Stängselskyldighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’888
Från denna regel finnas dock följande undantag:
l:o) Den, som med åker, äng eller plantering möter skog,
utmark eller beteshage, har icke stängselvitsord eller, med andra
ord, kan icke yrka, att ägare å motsidan gemensamt med honom
håller stängsel. Stängselvitsord tillkommer däremot skogens
utmarkens eller beteshagens ägare.
2:o) Den, som med ägor möter kronopark eller annan skog eller
mark, som står under kronans omedbara vård och icke blivit
upplåteri till nyttjande åt enskild person eller viss menighei, har icke
rätt att av kronan fordra deltagande i stängsel, såvida ej kronan
själv fordrar, att stängsel skall anbringas.
3:o) Ägare av utgjord eller ur fjäll har ej stängselvitsord,
såvida icke den mötande jorden antingen jämväl är ut jord eller
ur-fjäll eller ock förut tagit del i stängsel.
4:o) Innehavare av avsöndrad lägenhet har ej rätt att av
stam-heninianets ägare fordra deltagande i stängsel, såvida ej dylikt
deltagande förut ägt rum eller avtal därom blivit träffat.
5:o) Stängselvitsord kan slutligen upphävas eller inskränkas
därigenom, att angränsande jordägare sins emellan träffa
förening (överenskommelse) av innehåll, att stängsel emellan deras
ägor eller viss del av dessa ej skall upprättas eller hållas, eller
att hägnaden ej skall göras så tät, att den fredar jämväl mot
mindre djur, samt låta intaga ovan nämnda förening i rättens
protokoll. Dylik förening, som gäller jämväl mot deltagarnes
efterträdare i besittningen av jorden,* äger dock icke bindande
kraft utöver tio år efter dess intagande i protokollet, men kan av
jordägarne förnyas för högst tio år varje gång. Är föreningen
ingången för boställe eller under viss tid upplåten lägenhet av
krononatur, är den ej gällande mot senare beställs– eller
lägenhetsinnehavare, såvida den ej blivit godkänd av den
ämbetsmyndighet, under vars förvaltning egendomen står.
Ägare av jord, som med annans jord ligger i te g skifte, äger
icke rätt att, om han vill inhägna något av sina ägor, av grannen
fordra deltagande i stängseln. Erfordras för gemensamt gagn
stängsel emellan ägor, som ligga i tegskifte eller äro oskiftade,
eller skall för dylika ägor stängselskyld-ighet utgöras i rågång
emot andra ägor, skola samtliga grannarna i byalaget eller
sam-fälligheten taga del i stängseln i den mån, de hava del i ägorna.
Vid besluts fattande i fråga, huruvida stängsel skall för
gemensamt gagn upprättas eller hållas emellan ägor, som ligga i
tegskifte eller äro oskiftade, gäller deras mening, som tillsammans
äga största ägolotten, men om delägare, sorn stannat i olika
beslut, å ömse sidor äro liklottliga, gäller deras mening, som anse
* Dylik förening hindrar icke jordägare att särskilt instänga sina ägor, om
han vill ensam hålla stängseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
