- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
763

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om försträckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

763

giva, varvid summan (i kronor) för att förekomma förfalskningar
vanligen skrives med både bokstäver ocli siffror. Vidare bör
skuldebrevet vara ställt till någon (viss man, viss man eller order,
innehavaren)*. Slutligen bör skuldebrevet innehålla ort och
datum för utfärdandet samt utgivarens namnteckning (eller
bomärke) och vittnens påskrift. Om något av vittnena, på den
grund att gäldenären ej kan skriva, tecknat dennes namn, bör
detta angivas i vittnesmeningen. Vanligen intagas också i
skuldebrevet bestämmelser om betalningstid och ränta samt
gäldenärens erkännande av bekommen valuta.

IV. Verkan av för sträckning visar sig dels däri, att
gäldenären erhåller äganderätt till det försträckta och följaktligen är
berättigad icke blott att bruka, utan även att förbruka detta,
dels ock i den gäldenären åliggande äterbetalningsskyldigliet.

I fråga om nämnda betalningsskyldighet kunna följande regler
uppställas:

A. Betalningen skall erläggas i rätt tid.

Tiden för för sträcknings återbetalande kan vara:

1) Obestämd, då antingen gäldenären utf äst sig att betala vid
anf ordran, eller ock ingen överenskommelse om betalningstiden
träffats.

Då betalningstiden är obestämd, är borgenären berättigad att
fordra betalning, när lian vill, och likaså har gäldenären då rätt
att betala sin skuld, när helst han önskar.

2) Bestämd, då gäldenären förbundit sig att betala antingen
d viss dag (t. ex. »den 24 augusti 1917») eller (»tre månader å
dato») eller ode viss tid efter uppsägning.

Skall betalning erläggas viss tid efter uppsägning, har
gäldenären lika rätt som borgenären att verkställa uppsägning. Det
vanliga uttrycket »efter från endera sidan skedd uppsägning»
är sålunda icke nödvändigt. Såsom fullkomligt oriktigt måste
ett annat ofta brukat uttryck: »efter ömsesidig uppsägning»
betecknas. Detta innebär nämligen, att uppsägning skulle
erfordras av bägge parterna.

Då löpande skuldebrev uppsäges, bör man tillse, att
anteckning om uppsägningen göres d skuldebrevet, enär uppsägningen
eljest i regel är utan verkan, om skuldebrevet kommer i annan
mans hand. (K. Mts dorn den 23 november 1869.)

Äro -gäldenärerna flera, bör uppsägning ske hos dem alla.

Rätt att före förfallodagen erhålla betalning tillkommer
emellertid borgenär i följande fall, nämligen:

1) Att gäldenären blivit försatt i konkurs, ty därigenom
förfaller all. hans gäld omedelbart till betalning. Dock måste borge-

* Skuldebrev, som icke innehåller någon uppgift å den, till vilken
betalning skall erläggas, anses vara ställt till innehavaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free